20 april 2016

Har fler personer registrerats när de begärt ut allmänna handlingar?

Med anledning av JO-anmälan mot Kalmar kommun har jag idag lämnat in denna interpellation till kommunalrådet Bertil Dahl (V), att debatteras på kommunfullmäktige på måndag. Mötet är öppet för allmänheten och livesänds.
I en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) framgår det att två journalister på Barometern och Östran sedan år 2014 har registrerats på Samhällsbyggnadskontoret, när de begärt ut allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen.

I år är det 250 år sedan tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen infördes i Sverige. En grundbult för journalistikens möjlighet att granska den offentliga makten och försvara det öppna, demokratiska samhället, är att man anonymt och utan rädsla för repressalier kan få ut allmänna handlingar och se hur makten förvaltas.

Registrering av vem som begär ut handlingar är inte en småsak, för det hotar i förlängningen meddelarskyddet. Till exempel ska kommunen inte kunna efterforska om det varit en anställd som begärt ut en handling och sedermera spridit vidare den till journalister eller andra.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:

  • I vilken utsträckning har andra medborgare än ovan nämnda journalister registrerats när de begärt ut allmänna handlingar från kommunen?
  • Hur ska Kalmar kommun försäkra sig om att det fortsättningsvis inte kommer att ske någon mer registrering, i någon förvaltning, av vilka allmänna handlingar som begärs ut?
Björn Brändewall (L)

31 mars 2016

Öppenhet och frihet vårt bästa försvar mot terrorn

Debattartikel publicerad i Barometern 30 mars.


Demokrati, yttrandefrihet, öppenhet och fri rörlighet. Om dessa västvärldens triumfer kommer att gå förlorade, så sker det inte på grund av terroristerna, utan på grund av oss själva. Bekämpa terrorn genom att ta vara på din frihet!
Europa har återigen fått se en glimt av vad som händer i länder som Syrien varje dag. Genom hela EU chockas vi över sprängningarna på flygplatsen i Bryssel, som i skrivande stund krävt 34 människoliv. Men den stora frågan är vad som händer med övriga 500 miljoner EU-medborgare nu, och det ödet ligger främst i våra egna händer.

Vi människor reagerar ofta med magkänslan när vi blir rädda, och det kan lätt bli mer dödligt än själva terrorn. Efter flygplansattentaten den 11 september 2001 så blev amerikanarna rädda för att flyga. De började ta bilen istället, fastän det är statistiskt farligare att köra bil än att flyga. Redan innan året var till ända, hade detta gett en ökning i bilolyckor som skördat fler liv än själva terrorattentaten.

Terrorgruppen Daesh, som vi borde sluta att kalla för Islamiska Staten, har tagit på sig ansvaret för bombningarna i Bryssel. Rasister och främlingsfientliga, populister, och vissa EU-ledare passar därmed på att kräva att man borde sluta att ta emot muslimska flyktingar till EU.

Men det vore ett totalt svek att göra så. Om det är någon grupp som plågas, jagas och dödas av Daesh fundamentalister så är det ju alla de moderata muslimerna! Daesh skulle applådera om vi stängde av flyktvägen för deras främsta offer och byte.

Rädda människor och medier vill även se starka ledare som visar handlingskraft. Vi kan räkna med att ledande politiker de kommande veckorna kommer att lansera förslag som tummar på rättsäkerheten och ytterligare ökar staternas massövervakning av befolkningen, i syfte att ge polisen verktyg att bekämpa terrorn. Då är det värt att påminna om att denna strategi inte har funkat alls hittills.

Trots att man inom EU i flera år har övervakat nästan all elektronisk kommunikation mellan oss privatpersoner, har polismyndigheterna inte kunnat identifiera och stoppa terrorattentat som det i Paris i höstas. Tvärtom så var de flesta gärningsmännen där redan kända av polisen, så de övervakades redan särskilt. Ändå kunde de planera och utföra sina attacker.

Det kommer tyvärr alltid att finnas öppna platser med folksamlingar, som terrorister kan angripa. Det finns ingen genväg, ingen superdator som kan överträffa vanligt manuellt polisarbete. Däremot behöver polisen få de resurser som krävs för att kunna spana på terrormisstänkta, och mer samarbete mellan poliser i olika länder.

Övervakningen är dock inte bara verkningslös mot terrorn, den har även en mörk baksida. Människor som övervakas ändrar sina levnadsmönster och begränsar sina liv - fastän de har rent mjöl i påsen. En studie i Tyskland efter att det så kallade datalagringsdirektivet hade införts, visade att människor inte längre vågar ringa sin läkare, äktenskapsrådgivare, psykolog eller beroendehjälplinjer, för de vet att samtalet kommer att registreras, kan läcka och kan användas mot dem. Sådana effekter av övervakningen kan leda till livshotande konsekvenser för t ex missbrukare och psykiskt sjuka, men det kommer nog aldrig att få uppmärksamhet på en löpsedel.

Terroristernas mål är att störta vårt öppna, sekulära och fria samhälle. De har kommit en bit på vägen, de har fått oss att sluta oss en del. Men de kommer inte att vinna om vi inte själva hjälper dem på traven.

Trotsa både extremisterna och övervakningspolitikerna genom att inte låta dem kuva dig. Gå till jobbet idag som vanligt. Res dit du hade tänkt resa. Träffa dina vänner och ha roligt över en bit mat. Klaga högljutt över någon makthavare, om du vill det. Ägna en tyst minut åt offren i Bryssel, och inse samtidigt hur värdefullt det är att du själv lever och faktiskt fortfarande har ett liv i ett fritt samhälle.

Björn Brändewall (L)

14 mars 2016

Annan nyhetsvärdering när det rör just Israel/Palestina

Sveriges Radio rapporterar än en gång bakvänt när det gäller Israel/Palestina-konflikten. Ur dagens morgoneko, ca 7:20 minuter in:
Tre palestinier sköts till döds när de idag attackerade israeler på västbanken, det uppger den israeliska armén. Två av dem öppnade eld vid en busstation och den tredje rammade ett militärfordon.

Huvudsatsen här blir att palestinier (inte "terrorister", eller "beväpnade män", utan "palestinier") sköts till döds. Att de var terrorister som hade öppnat eld mot israeler blir bara en bisats. Hur det gick för de attackerade israelerna får vi inte veta alls.

Tycker du att jag hänger upp mig på detaljer? Tja, jämför då med hur annorlunda samma nyhetsuppläsare presenterade nyhetsrubriken omedelbart innan, bara 25 sekunder tidigare:
Minst 16 människor dödades i en terrorattack mot en badort i elfenbenskusten i Västafrika igår. Det var minst sex beväpnade män som skjöt mot människor på stranden vid hotell.

Här ligger huvudsatsen rätteligen på offren. Attackerarna beskrivs direkt som terrorister, snarare än bara medborgare av en viss nation.

Hur medier väljer sina ord och formuleringar påverkar hur vi uppfattar nyheter, och vilken sida vi sympatiserar med i en konflikt. Dagens Eko är en mycket tung nyhetsrapportör med många interna kontrollstationer; de formulerar inte inte sina rubriker så här bara av misstag. Det skrämmande är att när man väl lärt sig att vara på sin vakt mot sånt här, märker man att Sveriges public service gör såna här vinklingar hela tiden när de ska rapportera om just palestinska attacker mot israeler.

Huvudnyheten blir alltid att Israel har attackerat palestinier. Först i en bisats i slutet nämner man att det berodde på att de svarade på en attack från palestinier. Finns det någon annan konflikt som så konsekvent beskrivs på detta bakvända sätt i svenska nyhetsmedier?

09 februari 2016

Minska gymnasieavhoppen med mentorskap inför gymnasievalet

Nästan var tjugonde elev som började på ett gymnasieprogram vid Kalmarsunds Gymnasieförbund i höstas kom inte direkt från grundskolan, utan hade avbrutit ett påbörjat gymnasieprogram. Andra som hoppar av börjar inte på något nytt alls.

Om vi kan få fler ungdomar att välja rätt från början, slipper vi en stor kostnad både ekonomiskt och mänskligt. Om fler hittar ett gymnasieprogram som passar dem på första försöket, kanske vi även kan minska avhoppen. Det kan vara avgörande för en ung människas framtid.

Därför har jag lämnat in ett förslag om mentorskap till gymnasieförbundets presidium, och bett att de ska ta upp det i styrelsen. Jag har redan bollat förslaget med Studie- och Yrkesvägledare på Kalmars grundskolor.

Mentorskap inför gymnasiet

Vi vill att alla ungdomar ska göra ett bra val av gymnasieutbildning. Om en elev efter en tid inser att hen har valt fel program, är det både en stor samhällskostnad och förlorad tid för den enskilde att börja om på ett nytt program, där det kan vara extra jobbigt att läsa ikapp förlorade månader för att komma i fas med sina nya klasskamrater. Om felvalet leder till ett avhopp från gymnasieskolan helt och hållet så är det än mer skadligt för ungdomens framtid och möjligheter att få jobb.

För att göra ett bra gymnasieval är det viktigt att eleven har korrekta förväntningar på den utbildning hen söker sig till. Skolorna arbetar kontinuerligt för att informera om sina program, vilket är bra. Som ett komplement till detta kan det även vara värdefullt för den enskilde att få höra erfarenheter från någon som redan går på utbildningen.

Grundskolor i förbundets medlemskommuner skulle kunna etablera ett samarbete med gymnasieskolorna, där elever i högstadiet i god tid före sitt gymnasieval kan meddela vilket program som känns mest intressant. Hen får sedan några gånger under ett år träffa en gymnasieelev, en ”mentor” eller ”fadder”, som läser på just det programmet, och diskutera förväntningar och lärdomar om utbildningen.

Huruvida träffarna ska pågå under just ett år, eller mer eller mindre än så, är öppet för diskussion. Likaså vilka årskurser som vore lämpligast när man initierar mentorskapet. Ska grundskoleeleven gå i nian, eller kanske åttan eller sjuan? Ska mentorn gå första, andra eller tredje året på gymnasiet? Ska det ske utanför schemalagd tid? Detta bör en utredning problematisera kring.

Jag vill därför föreslå styrelsen att besluta:
  • Att ge förbundskontoret i uppdrag att sondera intresset i medlemskommunernas kommunala samt fristående huvudmän inom grundskolan för att erbjuda grundskoleelever mentorskap inför deras gymnasieval, samt att ta fram ett förlag på hur ett sådant samarbete kan utformas.

27 januari 2016

Om Stage4you, CIS och framtiden

I slutet på förra året fattade Kalmarsunds gymnasieförbund det smärtsamma men enhälliga beslutet att lägga ned Stage4you Academy i Torsås och flytta musik- och stylingutbildningarna till skolor i Kalmar. Inför det beslutet - och även därefter - har vi politiker blivit kontaktade av elever och föräldrar som beskriver hur bra Stage4you är och är oroliga inför flytten från en liten skola till en stor.

Jag håller helt med om den utomordentliga kvalitet som Stage4you präglas av. Som kontaktpolitiker för skolan och som ersättare i gymnasieförbundets styrelse sedan ett år tillbaka så har jag under det gångna året besökt skolan flera gånger, sett och hört elever framträda, och tagit del av lyckade karriärer efter avslutad utbildning. Jag har även följt elevernas diskussion i en Facebook-gruppen de startade pga flytten.

Utbildningen Stage4you Academy har varit resultatet av två saker:
  1. att Kalmarsunds gymnasieförbund har ett tillstånd för riksrekryterande spetsutbildning i musik.
  2. att förbundet har avtalat med företaget Stage4you AB om att utföra delar av utbildningen på entreprenad.

Avtalet gäller till och med juni 2016, och vi hade från gymnasieförbundets sida gärna förlängt det. Man förhandlade med Stage4you AB i helt ett år för att försöka hitta en lösning. Stage4you AB lade dock ett mycket högt bud för att fortsätta bedriva utbildningen, så att en utbildning som redan var för dyr för oss skulle ha blivit ännu mycket dyrare, och det hade vi helt enkelt inte råd med. En offentlig gymnasieutbildning får enligt Kommunallagen inte gå med kraftigt underskott år efter år, vilket Stage4you Academy har gjort.

När avtalet nu slutar gälla till sommaren så försvinner namnet Stage4you från utbildningen, det blir nya lärare anställda direkt av gymnasieförbundet i karaktärsämnena, och undervisningen i musik respektive styling flyttar till Jenny Nyströmsskolan och Lars Kaggskolan (egentligen samma byggnad med en innergård emellan). Men det kommer att vara samma undervisning som innan vad gäller kursinnehåll och antal timmar.


Imorgon sammanträder gymnasieförbundet igen, och nu har det kommit en förfrågan från CIS AB att "ta över Stage4you från och med den 1 juli 2016". Förbundskontoret föreslår att vi ska avslå den av ekonomiska skäl. Jag håller med om att vi inte kan göra annat än att avslå den, men främst av skälet att det här egentligen inte är gymnasieförbundets sak att besluta om.

Den som följer den här bloggen har nog inte missat att jag uppskattar konkurrensen från friskolor. Det fria skolvalet får alla att anstränga sig lite extra och främjar kvaliteten även för elever på kommunala skolor. Om CIS bedömer att de kan få ekonomin att gå ihop med Stage4you AB så välkomnar jag helhjärtat att de försöker. Det är dock inte något som vi i gymnasieförbundet egentligen har så mycket att säga till om, av flera anledningar.

För det första: om CIS vill påbörja ett samarbete med Stage4you AB likt det gymnasieförbundet har haft, så är de fria att göra det. Från och med den 1 juli så har vi ju inget avtal med Stage4you AB längre, och heter inte Stage4you Academy längre, så vi kan inte ens överlåta Stage4you till CIS så som de föreslår.

För det andra: ett grundkrav för att CIS och Stage4you AB ska kunna erbjuda denna utbildning är att CIS får tillstånd att bedriva riksrekryterande spetsutbildning i musik (likt det gymnasieförbundet har). Det är något som beviljas direkt av Skolverket och Skolinspektionen, och inte något som gymnasieförbundet kan "lämna över". Vill CIS ha detta, och sätta igång utbildning till hösten, är det nog mycket bråttom att de skickar in en ansökan om detta.

Kalmarsunds gymnasieförbund har mycket duktiga lärare med stort kontaktnät, även om de kanske inte har stjärnstatus, och de kommer att göra sitt yttersta för att eleverna även fortsättningsvis ska få en utbildning av toppkvalitet.

Slutligen en kommentar ang värdet i "den lilla skolan". Jag är själv gammal kaggnist och läste Medieprogrammet 1996-1999. Och jag är själv lite känslig för att ha för många intryck omkring mig. Min egen erfarenhet, som elev på en av gymnasieförbundets skolor på ett program som stack ut lite från övriga skolan, är att det går alldeles utmärkt att skapa en ö med "lilla skolan"-känsla även när man är en del av en större skola. Vi hade en fantastisk sammanhållning i vårt program. Jag pratade med lärarna på Kagg/Jenny om detta så sent som förra veckan, jag vet att de har just den ambitionen, och jag hoppas att det är vad även Stage4yous elever kommer att få uppleva.

15 januari 2016

Lär alla att tafsande är oacceptabelt

Debattartikel publicerad i Barometern-OT idag.

Att utländska män gaddar ihop sig för att begå övergrepp på kvinnor är helt oacceptabelt. Oavsett om det sker i Köln, i Kalmar eller någon annanstans. Det är dags att ge alla som kommer hit en kurs i våra värderingar.

Sverige är kanske det land som kommit längst i världen i fråga om jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter – värden som borde vara universella. Det är värderingar att vara stolta över. Men det innebär samtidigt att vi sticker ut. I ett globalt perspektiv är det svenskarna som är de extrema.

Svenska barn fostras från en tidig ålder i dessa värderingar, från släkt, förskola och skola. Inte tillräckligt, för även bland svenska pojkar växer det upp tafsare och mansgrisar. Men vi har färre sexuella övergrepp här än i länder där kvinnor ses som ett sexualiserat pris som måste skylas och hållas avskiljt från män.

De många människor som nu flyr till Sverige har inte alltid fått dessa värderingar med sin samhälleliga modersmjölk. När de för kanske första gången ser kvinnor som lever självständigt och klär sig fritt så slår det slint hos en del. Det betyder inte att de inte fortfarande har rätt till skydd här. Men det betyder att vi måste lära dem det som vi redan lär svenskfödda.

Kritiken gäller förstås inte alla män. När kvinnor trakasserades på Larmtorget i Kalmar av män med utländsk bakgrund på nyårsnatten, vilket en av oss bevittnade med egna ögon, ska vi även komma ihåg att det var minst en man med utländsk bakgrund som steg fram för att försvara kvinnan han såg trakasseras. Tölparna som omringar kvinnor utgör en liten minoritet.

Men att bara någon procent av alla män utgör ett hot är en klen tröst för de kvinnor som tvingas stöta på minst någon av dem varje dag eller varje kväll som de ska gå ut. Kvinnors frihet blir mer begränsad än många män någonsin kan förstå.

År 2008 föreslog Liberalernas integrationsminister Nyamko Sabuni att alla som ville bli svenska medborgare skulle genomgå en medborgarskapskurs för att lära sig om sina rättigheter och skyldigheter och om jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Men förslaget ansågs för kontroversiellt och blev tyvärr aldrig genomfört. Och sedan Stefan Löfven tog över har Sverige ingen integrationsminister alls längre.

Men nu när det dessutom börjar framkomma att polisen medvetet har tigit om liknande grupptrakasserier mot kvinnor på andra håll i landet, blir frågan om värderingar mer aktuell än någonsin. Vi anser att det är hög tid att kräva deltagande i en kurs om de värderingar och lagar som präglar Sverige, och det bör gälla alla som får längre uppehållstillstånd här, inte bara de som vill ha medborgarskap. I väntan på en regering som tar integrationen på allvar bör kommuner gå före.

Om det vore du själv som flydde till ett annat land eller skulle arbeta där i flera år, skulle du bara må bra av att få veta vad som förväntas av dig. Inte bara hur man behandlar kvinnor, utan även saker som att barnaga är förbjudet. Att låtsas som att det inte finns några kulturkrockar är inte att vara tolerant – det är att göra alla inblandade en björntjänst.

Björn Brändewall (L)
Sofie Bergman (L)

25 december 2015

Hjälp Kalmarbor att öppna sina hem för flyktingar

På senaste kommunfullmäktige i Kalmar lämnade jag in denna motion:

I och med den stora flyktingströmmen är många av Migrationsverkets boenden överfulla. Tiotusentals personer som fått uppehållstillstånd tvingas fortfarande vara inskrivna på olika asylboenden p g a bostadsbrist.

När många människor trängs ihop på en liten yta, särskilt när de redan är under stor psykisk press och har fått lämna allt bakom sig, uppstår lätt bråk och andra otrevliga situationer. Polisen måste åka runt till boenden i länet och ingripa, och detta tar tid och resurser från deras ordinarie förebyggande arbete.

Att få fram tillfälliga bostäder har visat sig mycket kostsamt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade nyligen planerna för de omtalade tältlägren. För 3 000 boendeplatser i Sverige beräknas kostnaden bli 500 miljoner kronor – nästan 170 000 kr per boendeplats.

Men vi har faktiskt möjlighet att nästan kostnadsfritt erbjuda våra medmänniskor en tryggare boendemiljö, av en standard som vi själva nog skulle acceptera. Många Kalmarbor bor i stora hus, eller har flera hus på tomten och skulle kunna tänka sig att hyra ut hela eller delar av dem.

Initiativ av denna stil tas på flera håll i landet nu. I Falun finns ett projekt under namnet ”Öppna ditt hem”. Kommunens åtagande består i att hjälpa hyresgäst och hyrestagare att komma i kontakt med varandra, hjälpa till med hyreskontrakt samt upplysa om lagar och regler kring uthyrning. På Falun kommuns hemsida kan bostadsägare fylla i ett formulär för att anmäla sitt intresse.

Om en flykting eller flyktingfamilj får bo i anslutning till en svensk familj istället för på ett trångt asylboende blir det lugnare för alla, och kontakterna som knyts med svenskar gör att en naturlig integrationsprocess påbörjas, vilket borde ligga i inte minst kommunens intresse.

Med anledning av ovanstående föreslår jag fullmäktige att besluta:
  • Att aktivt uppmuntra och hjälpa Kalmarbor att hyra ut hela eller delar av sina bostäder till flyktingar, i samma anda som Faluns ”Öppna ditt hem” eller liknande.
  • Att följa upp och utvärdera resultatet av denna verksamhet årligen.

23 december 2015

Donerar en månadsinkomst till flyktinghjälp

Idag har jag donerat en månadsinkomst till UNHCR:s flyktinghjälp. God Jul.

Jag skriver det inte här för att framhäva mig på något sätt. Jag tror inte att någon gud kommer att belöna mig. Men jag vill att du som läser detta blir inspirerad att göra något liknande. Alla har kanske inte råd att avstå en hel månadsinkomst, men jag har alltid levt ett sparsamt liv, så jag har en del på banken. Det är en godtycklig summa, men det är bättre än ingenting.

Flyktingkrisen är så enorm, och det gör ont i mig att så många i Sverige pratar om det som om det vore en kris för oss, snarare än en kris för dem som flyr för sina liv.

Alla kan göra något. En del kan ge pengar, andra kan ge av sin tid och göra stor nytta för de som behöver. Det här kan jag göra.

18 december 2015

Jag avser inte ta över efter Hilmansson

Efter att Inger Hilmansson meddelat att hon tänker avgå som oppositionsråd och gruppledare för Liberalerna i Kalmar till våren, har det spekulerats kring vem som blir hennes efterträdare. Jag vill härmed meddela det jag meddelat vår nomineringskommitté: att jag inte står till förfogande.

Jag har redan idag ett tungt uppdrag som vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, som är Kalmars största nämnd, och där tycker jag att jag gör skillnad.

Nu börjar dessutom nomineringstiden inför nästa riksdagsval, och jag vill kandidera till riksdagen för Liberalerna igen 2018. Där beslutas många frågor som jag vill påverka, och för att komma dit behöver jag kunna fokusera helhjärtat på den kandidaturen.

16 december 2015

Snart får asylsökande lärare hjälpa till i skolan!

Sedan jag interpellerade i kommunfullmäktige om att låta flyktingar med lärarbakgrund hjälpa till (och kanske rentav få jobb) i Kalmars skolor, har det verkligen tagit fart och gett ringar på vattnet!

När jag fick svar på interpellationen kändes det snarare som om jag hade fått bifall på en motion, Barn-och ungdomsförvaltningen fick i uppdrag att fördjupa samarbetet med Invandrarservice och Arbetsförmedlningen för att bättre dokumentera färdigheterna hos asylsökande. Bra att det finns en enighet om att detta är en viktig utmaning!

Sedan spred det sig till andra yrkesgrupper än lärare. Andra förvaltningar i kommunen har också svårt att rekrytera inom vissa yrkeskategorier, till exempel arkitekter, så nu ska man titta på det också.

Idag fick jag mer information på Barn- och ungdomsnämnden om hur det går med arbetet. Man har tittat på Vänersborg, som haft ett framhgångsrikt arbete med detta. Migrationsverket i Högsby säger tyvärr att de för ingen statistik över yrkesbakgrund hos asylsökande förrän de fått uppehållstillstånd. Hänvisar till Arbetsförmedlingen. Men förvaltningen tänker Ska kontakta Migrationsverkets personal kring Vänersborg, som har ett lyckat arbete med asylsökande, och se varför det funkar bättre där.

Jag har även blivit kontaktad av en god man mentor till en flykting med lärarbakgrund. De är väldigt positiva till initiativet, och imorgon ska jag få träffa dem och få höra med av hans erfarenheter som nyanländ i Sverige. Jag hoppas att detta nya arbetet kommer att leda till fler arbetstillfällen för nyanlända, fler lärare i skolan och att nyanlända elever får mer hjälp på sina modersmål!

04 december 2015

Hilmansson slutar

Inger Hilmansson lämnar posten som gruppledare och oppositionsråd (L) till våren. Det offentliggjorde hon idag.

Jag har nog aldrig träffat någon så påläst politiker som Inger Hilmansson, som varit Liberalernas gruppledare under nästan hela min aktiva tid i Kalmarpolitiken. Nu tyckte hon att det var rätt tid att sluta. Men jag är tacksam att hon inte tänker tystna, utan fortsätter bidra med sitt breda helhetsperspektiv i kommunfullmäktige!

Läs mer i Barometern, Östran och 24Kalmar.

26 november 2015

Vigselförrättare ska inte diskriminera

UPPDATERING: Nu ledarsidan publicerat och svarat.  Jag stryker under de bitar nedan som de tog bort eller ändrade, för sånt är så kul att uppmärksamma.


Med anledning av beslutet jag fick igenom på Liberalernas landsmöte, har Barometerns ledarsida reagerat negativt. Men vad är religionsfrihet och vad är det inte? Jag har skickat in svar till ledarsidan, som kommer att publiceras imorgon:
På Liberalernas landsmöte i helgen fick jag gehör för yrkandet ”vigselförrättare som diskriminerar ska fråntas rätten till vigselförrättning”, i en motion från HBT-liberaler. I Martin Tunströms kritiska ledare skriver han om detta till ”alla präster och pastorer ska tvingas viga enkönade par”.

Tunström anger debattnivån när han i denna nyckelmening klämmer in inte mindre än fyra sakfel.
  1. Beslutet handlar om alla vigselförrättare, inte bara präster och pastorer.
  2. Alla präster och pastorer är inte vigselförrättare.
  3. Det finns inget tvång, det är helt frivilligt att ansöka om att bli vigselförrättare.
  4. Det heter ”samkönade par”; det är nog ganska sällsynt att hitta två människor som tillsammans bara har ett enda kön.

Många tror kanske att präster automatiskt har vigselrätt, men så är det inte. Samfunden måste precis som alla andra ansöka och få det prövat för varje individ, även om det går betydligt lättare när man har ett samfund bakom sig. Det är ingen rättighet, det är ett privilegium att få viga.

Liberalerna värnar religionsfriheten. Samfunden får ha vilka ceremonier de vill på sina sammankomster. Det lägger vi oss inte i. Men vill man ha rätt till myndighetsutövande, vilket vigsel är, måste man också acceptera att man likt en statens tjänsteman har ett ansvar, och det är att följa lagen. Diskriminering är ett brott. Även om Tunström tycks argumentera för att en lag inte är så viktig om den "bara har några få år på nacken".

Slutligen anser Tunström för att det bästa vore att inrätta civiläktenskap, dvs att samfunden inte får viga över huvud taget. Jag håller med. Samfunden kan istället få fokusera på att ordna välsignande ceremonier för nyvigda. (Och det är de fria att göra redan idag.) Den andra halvan av motionen jag hade yrkat på förespråkade just civiläktenskap, men det yrkandet vann tyvärr inte i voteringen.

Jag fascineras dock av inställningen att det är helt OK att samfunden inte får viga alls, medan religionsfriheten tydligen är hotad i grunden om samfunden får behålla dagens gräddfil till vigselrätt, men med förbehållet att de inte får diskriminera.

Björn Brändewall
Liberal och vigselförrättare

Liberal kraftsamling på landsmötet i Stockholm


Så kom då landsmötet då Folkpartiet liberalerna bytte namn till Liberalerna, uttalade att vi måste förnya oss, och valde Jan Björklund till partiledare för femte gången. ;)

När jag och mina kollegor från Kalmar län nådde riksdagshuset för landsmötets öppnande i fredags, hade höstkylan övergått i vinterkyla, och alla deltagare genomgick poliskontroll för att garantera säkerheten i och med det höjda terrorhotet.
Ombudsdelegationen från Kalmar län! + Basse
Veckan innan hade vi i länsförbundets styrelse kallat alla medlemmar till minilandsmöte i Oskarshamn. Under en intensiv lördag delade ett drygt 20-tal folkpartister upp sig i temagrupper och gick igenom hundratals inkomna motioner till landsmötet. I sammanfattande diskussioner fick alla tycka till i frågor som seglat upp som viktiga. Syftet var att alla medlemmar skulle ges möjlighet att påverka hur vi ombud ska rösta på landsmötet.

Det är svårt att sammanfatta alla hundratals beslut ett landsmöte tar, och hur starka känslor man kan ha kring vissa av dem. I en del frågor intog partiet en i mitt tycke bättre hållning. I en del håller man fast vid en dålig. Men jag kan inte komma på något beslut som faktiskt markerade en förändring till det sämre. Ett gott betyg!

Sammantaget upplevde vi att vi vann många segrar mot partistyrelsen i frågor som Liberalerna Kalmar län driver.
  • Partiet är nu för gårdsförsäljning av egenproducerat öl och vin. 
  • Vi är för ett förbättrat reseavdrag mellan hem och arbete där kollektivtrafik saknas, vilket länsförbundet drivit sedan 2013 efter en motion från Mikael Petersson, Hultsfred. 
  • Slutligen så rodde undertecknad hem ett beslut om att vigselförrättare som diskriminerar ska fråntas vigselrätten, vilket minilandsmötet hade gett oss i uppdrag att driva.
Även om jag i alla år velat att partiet ska heta Liberalerna, känns det än så länge himla ovant att tänka (L) istället för (FP). Jag får se till att byta loggan här på bloggen snart.

Jag ska länka till några av mina anföranden bland videoinspelningarna från landsmötet i kommande inlägg, för den som är intresserad.
Med liberal bakgrund.

30 oktober 2015

Skolan måste ge begåvade barn större utmaningar

Just nu håller nämnden på att behandla ett medborgarförslag, som vill att kommunen tar fram en handlingsplan för särskilt begåvade barn. Det handlar både om att bli bättre på att upptäcka dem och att ge dem stimulans. I Barometern skriver jag tillsammans med övriga Alliansgruppen om vad vi tycker att en sådan handlingsplan borde innehålla.
Upptäck begåvning tidigare:

Ett barns särskilda begåvning kan visa sig redan i förskoleåldern. Skolverket har nyligen tagit fram stödmaterial som kommer användas i grundskolan. Men ett sådant material är även på gång för förskolan, och då ska Kalmars förskolor vara redo att använda det.

Överlämningen mellan skolformerna måste fungera bättre:

Mitt emellan förskolan och grundskolan finns förskoleklassen. Överlämningen både till och från förskoleklass måste fungera så att kunskap om elevers särskilda begåvningar inte går förlorade.

Ge några av våra bästa lärare uppdrag att specialisera sig på begåvade barn:

När den förra Alliansregeringen införde karriärtjänster med lönelyft för lärare, vidareutvecklade vi konceptet i Kalmar. Flera av våra förstelärare har idag särskilda utvecklingsuppdrag. De följer forskningen inom sitt område och sprider lärdomar och goda arbetssätt till övriga lärare. En del specialiserar sig på sitt ämne, andra på jämställdhet och mångfald. Vi vill att några förstelärare eller speciallärare får ett stående uppdrag att se till att man upptäcker särskilt begåvade barn och att de sedan får rätt utmaningar och stimulans.

Läs hela!

16 oktober 2015

Hur kan nyanlända lärare hjälpa nyanlända barn i skolan?

Det vill jag ha en diskussion om, och lämnade igår in denna fråga till Lasse Johansson (S) att diskutera på nästa kommunfullmäktige, den 26 oktober. Mötet är öppet för allmänheten.
Den extrema flyktingsituationen som drabbar vår värld har inte gått någon förbi. Många som flyr hit är barn och ska självklart få en god skolgång. Kommunen har en stor utmaning att ordna detta utifrån varje barns förutsättningar, samtidigt som mottagandet förstås blir bäst om vi kan möta eleverna på deras egna (många!) modersmål. Utmaningen förstoras ytterligare av att Sverige redan har svårt att få tag på tillräckligt många utbildade lärare – en situation som börjar bli riktigt kännbar i Kalmar.

Men många av de som flyr hit måste väl också ha varit lärare i sina hemländer? Och de talar ju redan samma språk som barnen. Kan dessa lärare bidra i Kalmars skolor på något sätt? ”Blott Sverige svenska läroplaner har”, förstås, men är en lärare yrkesskicklig borde hen kunna anpassa sig till detta snabbt. Det viktigaste är ju att man redan behärskar lärandets konst.

Ett fungerande samarbete kan alltså göra stor skillnad för både nyanlända barn, nyanlända lärare och för kommunen.

Vi hör många exempel på hur den svenska sjukvården snabbt tar tillvara på läkare från till exempel Syrien. Men hur går det för lärare som flytt hit?

Att ta in dem på praktikplatser borde vara givet, men i förlängningen kanske även som behöriga lärare. När den förra Alliansregeringen inrättade karriärtjänster för lärare så infördes även ett snabbspår på lärarutbildningen, så att forskare skulle kunna bli lärarbehöriga lektorer på bara 1 år. Kan man göra något liknande här, kanske genom att kommunen stämmer av intresset med Linnéuniversitetets lärarutbildning?

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
  • Hur tar Kalmar kommuns skolor tillvara på den resurs som nyanlända lärare kan utgöra, antingen i förberedelseklasser eller i ordinarie undervisning?
  • Vilka möjligheter ser du att fördjupa detta ytterligare? Kan vi t ex ordna snabbspår för behörighet?
Björn Brändewall (FP)

06 oktober 2015

Skärp kraven på Ungern!

I flera EU-länder utmanas de självklara mänskliga rättigheter som är grunden för varför Europeiska Unionen bildades en gång i tiden, och Ungern är tveklöst värst i klassen. Många liberaler varnade redan vid Viktor Orbáns valvinst 2010 för hur han obehagligt utmanade demokratin.

Folkpartiet är Sveriges mest Europavänliga parti, men det betyder inte att vi tänker stå kravlösa mot EU-länder som smiter ifrån sina ansvar. Tillsammans med Birgitta Ohlsson presenterar jag i Västervikstidningen flera FP-förslag för att skydda mänskliga rättigheter inom EU:
  • Publicera årliga rapporter över hur medlemsländerna respekterar mänskliga rättigheter
  • Genomför regelbundna utvärderingar av EU:s rättighetsstadga
  • Ge kommissionen möjlighet att dra ett medlemsland inför EU-domstolen för brott mot artikel 2 i Lissabonfördraget
  • Inför sanktioner, frys utbetalningar av EU-medel och dra in rösträtten i rådet
  • Tillsätt ”människorättsbevakare” på varje kommissionskontor i medlemsländerna med uppgift att bevaka mänskliga rättigheter
Läs hela!

15 september 2015

Vi vill se fler insatser för barn med särskild begåvning

Östran skrev igår om en Kalmarbo som lämnat in ett medborgarförslag. Hon vill se en handlingsplan för hur Kalmars skolor arbetar med att identifiera och undervisa särskilt begåvade barn. Som det står i artikeln så har vi från Alliansen diskuterat mycket kring detta förslag, och när det kommer upp för information på Barn- och ungdomsnämnden imorgon så kommer vi att lämna våra förslag som en protokollsanteckning. Här är utkastet så som det ser ut just nu:


Förslagsställaren tar upp en mycket angelägen fråga. Det pratas ofta om hur skolan ska ge extra stöd till de som behöver det, men inte lika ofta om hur även särskilt begåvade barn ska få möjlighet att läsa i sin takt.

När nämnden har följt upp skolornas betygsstatistik, har vi i flera år sett att Kalmars lärare lyckas få de flesta eleverna att nå betygskraven för E, men ofta inte så mycket högre än så. När vi tar oss an detta förbättringsområde – att fler ska nå betyg som B och A – bör ett naturligt delmål vara att ge särskilt begåvade barn den stimulans de behöver för att växa.

Vi anser att förvaltningens svar tar upp bra åtgärder, men att nämnden behöver göra ännu mer än vad som beskrivs i svaret för att nå dessa barn fullt ut.

Till att börja med behöver det börjas tidigt. Både den föregående och den nuvarande regeringen har ställt sig bakom förslag om att införa ”Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1”, som kommer att vara viktigt för att identifiera elevers fulla potential, och som bör nämnas i svaret. (Detta skedde föredömligt i tjänsteskrivelsen daterad 2015-06-12 och bör vara en del av nämndens formella svar.)

Men är ett barn särskilt begåvat kan det visa sig redan i förskoleåldern. Det har kommit till vår kännedom att Skolverket, utöver det nypublicerade stödmaterialet för att upptäcka och undervisa särskilt begåvade barn i grundskolan, även arbetar på ett motsvarande material för förskolan. När ett sådant publiceras bör nämndens inriktning vara att även detta ska användas i verksamheten, och en sådan avsiktsförklaring kan inkluderas i svaret.

Mitt emellan förskolan och grundskolan finns förskoleklassen, och överlämningen både till och från förskoleklass måste fungera så att kunskap om dessa elever följer med. Även förskoleklassen behöver ha kunskap om hur man upptäcker och undervisar dessa elever. Vi önskar se en beskrivning från förvaltningen av hur detta sker idag och hur det eventuellt kan förbättras.

”Fokustid” har vi positiva förväntningar på, men det är ändå något som kommer att ske inom ramen för fritidshem, utanför skoldagen. Det särskilt begåvade barn främst behöver är åtgärder som ger stimulans under de ordinarie lektionerna, som annars kan upplevas som uttråkande och repetitiva och leda till ett destruktivt beteende.

Det är en svår utmaning för ordinarie lärare att ständigt ge särskilt begåvade barn kreativa uppgifter och stimulans. När utvecklingslärare med ämnesuppdrag ska sprida sina kunskaper till ämnesgrupper är vi rädda att kunskaperna om särskilt begåvade barn kan hamna i skymundan. Vi skulle vilja se förvaltningen återkomma med ett förslag som ger några utvecklingslärare (alternativt speciallärare) särskilt uppdrag att kontinuerligt arbeta dels direkt med särskilt begåvade barn, dels stödja dessa elevers/barns lärare, redan från förskolenivå.


Ärendet kommer upp igen, för beslut, nästa sammanträde den 21 oktober. Vi hoppas att förslaget till beslut då kommer att ha tagit hänsyn till våra synpunkter.

14 september 2015

Lotta inte bort det fria skolvalet, Fridolin!

Idag besöker Fridolin Kalmar län för regionala samtal kring skolan. Jag skriver i Barometern tillsammans med allianskollegor från länets kommuner om vad vi ser fram emot att diskutera, och vad vi inte vill montera ned.
Vi hoppas på konstruktiva samtal för att tillsammans bygga vidare på förra regeringens skolreformer. Men vi oroas av utspelen om att på olika sätt bekämpa friskolor och det fria skolvalet, som i förra veckan. Med illa dold entusiasm vill Fridolin minska familjernas frihet och istället lotta om vilka skolor elever ska få gå på. Det kan skada reformen i grunden.
Svensk skola har sedan årtionden flera problem. Men det fria skolvalet är inte ett av dem, hur ofta vänstern än försöker påstå det. Tvärtom, i åratal har forskning från svenska myndigheter konstaterat att skolvalet, och konkurrensen från friskolor, är bra även för kommunala skolor. Vi får mer skola för skattepengarna, eleverna lär sig mer, och fler läser vidare på högskola. Detta är bra saker!
Läs hela!

28 augusti 2015

Bygget på Fredriksskans: skjut upp beslut tills man sett till helheten

Igår sammanträdde Kalmarsunds Gymnasieförbunds styrelse och beslutade om ett samrådsyttrande för detaljplanen för Södra Fredriksskans i Kalmar. Gymnasieförbundet har att bevaka att skolidrottens behov tillgodoses när idrottsplaner byggs bort.

Yttrandet som styrelsen antog pekar på att om man får bygga en konstgräsplan på Lindö så kommer skolidrottens behov att tillgodoses. MEN information jag fått från idrottslärare delar inte den uppfattningen. De menar att behoven är mycket större. Det ska även noteras att Lindö ligger utanför detaljplanen, så vi vet inte säkert att det kommer att bli byggt något där i slutändan. (Folkpartiet i Kalmar anser dessutom att Lindö ska bevaras som ”grön lunga” för allmänhetens rekreation och inte bebyggas.)

Som ersättare i styrelsen och enda representant för FP lämnade jag in följande protokollsanteckning. Gerd Åstrand (C), Mörbylånga, och Eva Wahlgren (C), Borgholm, båda ersättare, ställde sig också bakom den.
När C-plan redan försvunnit, och B-plan och konstgräsplanen nu ska tas bort, kommer skolidrotten att ha förlorat totalt tre planer som den tidigare har nyttjat. En (1) nyupprättad bollplan på Lindö kan inte väga upp för detta. Enligt idrottslärare på Stagnelius-, Jenny Nyström- och Lars Kaggskolan behövs minst två fullstora planer utöver A-plan. Den integrerade gräsytan som föreslås i parken är enligt detaljplanen ”inte lämpad för bollspel av hårdare karaktär, typ fotboll eller brännboll”. En bollplan på Lindö skulle dessutom ha svårt att rymmas tillsammans med kastverksamheten där. Att flytta idrottsverksamhet till Lindö eller längre bort kommer att förlänga restiden för eleverna ytterligare och medföra att de får svårt att komma i tid till andra lektioner.

Sammantaget bör beslutsprocessen skjutas upp tills man har en klar bild av hur helheten ska bli. Det vore oklokt att börja bygga bort idrottsplanerna innan man slutgiltigt bestämt vad som ska hända med arenan, läktaren, Lindö och Gymnasten, och hur detta kommer att påverka både skolor och föreningsliv.

22 augusti 2015

Problem med skolskjuts/färdtjänst vid korttidsboende

Det har blivit problem med resor mellan skola och korttidsboende för barn som har sådana behov - ofta elever på grundsärskolan och/eller med olika funktionsnedsättningar. Från och med denna termin räknar Kalmars Barn- och ungdomsförvaltning inte sådana resor som skolskjuts (eftersom de inte sker till och från hemmet), utan de måste beställas som färdtjänst, som bekostas via Socialförvaltningen/LSS.

Fine - att kommunen vill se till att kostnaderna hamnar under rätt förvaltning har jag inget emot. Men nu har flera av barnen och deras vårdnadshavare kommit i kläm på grund av denna förändring, och det är inte OK. Jag får kommentera detta kortfattat i Barometern idag, men tänkte bre ut orden lite mer här.

Det här började med ett tjänstemannabeslut i början på året. Som politiker blev jag uppmärksammad om det först när vårdnadshavare i RBU kontaktade oss i Barn- och ungdomsnämndens presidium under sommaren, och ville ha ett möte med oss. Det hade vi för drygt två veckor sedan, och sedan dess har vi haft tät dialog med förvaltningen för att försäkra oss om den här förändringen inte skulle påverka skolstarten negativt. Så blev det tyvärr inte, vilket ni kan läsa om i Barometern.

Min ena ambition här har varit att kommunen måste tala med en gemensam röst. Ur kommuninvånarnas perspektiv duger det inte att den ena förvaltningen säger en sak och den andra säger något annat. Därför har jag uppmanat förvaltningarna att hellre prata med varandra en gång för mycket än en gång för lite inför skolstarten.

Min andra ambition har varit att detta inte får påverka barnen och vårdnadshavarna, vare sig ekonomiskt eller servicemässigt. Har man ett barn som behöver tillsyn och omsorg bokstavligen varenda minut på dygnet så har man redan en enorm belastning, och jättemånga utgifter och ständiga kontakter med dussintals personer inom det offentliga. Vi har ett ansvar att det funkar så smidigt som möjligt så att dessa föräldrar kan ha ett liv också. Initialt fick vi i presidiet information om att förändringen i princip inte skulle vara någon skillnad ur deras perspektiv. En del av detta har hållit - annat har dock brustit.
  • Barnens ledsagare. I de fall där ett barn behöver någon som följer med under resan till och från skolan, är det ofta viktigt att det är någon som barnet känner sig trygg med och som känner till barnets behov ifall något händer under resan. Det har tidigare varit skolpersonal, och vårdnadshavare har känt en oro att de ska bytas ut mot någon okänd person. Men här är det ingen fara. Det kommer att fortsätta vara som det har varit - det är i regel samma person som följer med, men personen kommer under just själva resan att tekniskt sett jobba för Socialförvaltningen istället för Barn- och ungdomsförvaltningen. Ur barnets perspektiv ingen skillnad alltså.
  • Ska det kosta något? Beskeden har varierat. Skolskjuts är gratis. Färdtjänst kan man bli beviljad via LSS, men det verkar ändå alltid kosta en avgift på minst 15 kr. 15 kr kanske inte låter som så mycket, men många bäckar små när det ska ske många gånger i veckan. Jag tycker inte att det är rimligt att samhället kräver betalt för resor till och från skola, som vi kräver att barnen ska göra (pga skolplikten), när vi samtidigt har bedömt att barnet omöjligen kan ta sig till skolan för egen maskin. Jag har begärt ett förtydligande från förvaltningen om vad som egentligen gäller.
  • Vem ska boka alla dessa resor? När det räknades som skolskjuts så sköttes det av skolan, som ju har bäst koll på skoldagen. Jag föreslog att vi skulle fortsätta erbjuda den servicen även när det blev färdtjänst, så att vårdnadshavarna inte skulle behöva lägga till ännu en administrativ kontakt. Jag fick först beskedet att det borde gå, men nu säger KLT (som är de som utför färdtjänsten, och lyder under landstinget snarare än kommunen) att det måste vara vårdnadshavarna personligen som gör bokningarna. Detta känns orimligt byråkratiskt, och jag tänker gräva djupare i det.

Det är verkligen frustrerande för alla parter att det hittills inte har funkat bättre. Jag är så ledsen för vårdnadshavarnas skull, och i de fall där strulet även drabbat enskilda barn. Vi kommer att fortsätta dialogen med förvaltningarna och se vad vi kan göra åt detta. Vi behöver kanske ha ett stormöte där föräldrar, förvaltningar och KLT alla är närvarande samtidigt.