Flera, vagare och dyrare mål - men mindre och mindre pengar att förverkliga dem med

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet i kommunledningen tycker om att ta fram högtravande mål som ska uppfyllas, men personalen får inga resurser för att lyckas med det. Istället skär vänstern ned på pengarna och kräver att målen ska uppfyllas ”inom befintlig budgetram”, vilket är politikerspråk för ”skala bort ytterligare lite resurser från grunduppdraget - undervisningen - så att vi kan stoltsera med hur mycket vi bestämmer över skolan”.

I onsdags hade vi årets sista sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Vi beslutade om mål för personalen utifrån vänstermajoritetens budget för kommunen. Det var väldigt många mål. Som om det inte räckte att skolpersonalen redan måste lyda under

• Skollagen och
• Läroplanen,
• kommunens skolplan - kommunfullmäktige ska sen lägga på
• ytterligare ett lager med pekpinnar i form av dessa mål.

Vi i den borgerliga gruppen lämnade en protokollsanteckning om att det var hiskeligt många mål, och att flera av dem presenterades som ”mätbara mål”, men i själva verket bestod av visioner. Ord som låter fint alltså, men som inte är särskilt konkreta för personalen att jobba med eller går att mäta om man har uppnått målen. Exempel:

• ”Samtliga ungdomar i Kalmar kommun ska vara drogfria.” Observera dock att vi gör inga drogtester på barnen i Kalmars skolor. Det görs en enkätundersökning om narkotikavanor i åk 8, men hur ska man kunna mäta drogfrihet bland alla ungdomar utifrån det lilla? Att som politiker sätta upp såna här mål är helt enkelt inte seriöst, och detta reserverade jag mig mot.

Vi i den borgerliga gruppen efterlyste även en kostnadskalkyl av varje mål, eftersom många av dem var uppenbart kostnadsdrivande (alltså att de kostar pengar att genomföra), men inga pengar skjuts till. Några exempel:

• ”Platser [inom förskola och familjedaghem] ska kunna erbjudas inom önskat område.” Det är dock inte specifierat vad ”område” är. Det kan ju lika gärna vara ”hela kommunen” som ”50 meter från husporten”.
• Daglig frukt till alla elever
• ”Alla elever ska vara behöriga att söka till gymnasieskolan” – fint mål förvisso, men det kräver ju självklart mera och mer utbildade lärarresurser för att kunna coacha varje elev rätt.
• ”Alla skolor ska ge eleverna möjlighet till minst 30 minuters schemalagd fysisk aktivitet om dagen.” (Raster räknas inte, utan det ska vara något som personal organiserar.)

De resurser som dessa mål kräver har vänsterblocket inte behagat skicka med när satte upp målen. Istället skär de ned på skolan, år för år framöver, med flera miljoner kronor.

Efter mötet hade vi politiker samtal hela eftermiddagen med skolornas rektorer, vilket var mycket givande. Jag tog upp flera av dessa problem med rektorerna i ”mitt” område, och fick tyvärr många av mina farhågor bekräftade.

---

Bättre med (fp): i Folkpartiet liberalernas skuggbudget, som vi försökte få igenom i somras men som röstades ned, hade vi till skillnad från vänstermajoriteten prioriterat resurserna så vi inte skulle behöva skära ned på skolan. Istället ville vi bl a skära ned på den politiska organisationen, som vänstern har svällt upp på senare år. Vi har även motsatt oss att kommunen ska hålla på och dalta med en egen skolplan, så åtminstone ett av de fyra styrdokumenten ovan hade vi rakt av kunnat befria skolpersonalen ifrån. Vi tror faktiskt att de, som träffar skolbarnen varje dag, kan fatta goda beslut för dem ändå. Så mycket litar vi på deras omdöme och kompetens.

Plats 31 i provvalet!

Folkpartiet liberalerna har offentliggjort resultatet av provvalet till europaparlamentet, och valdeltagendet har varit rekordhögt detta år. Jag är på 31:a plats av 94. Tack till alla som röstat på mig!

Nu återstår det för valberedningen att med provvalet som underlag föreslå hur den slutgiltiga valsedeln ska se ut. Viktigast just nu känns att komma så högt att jag hamnar på valsedelns framsida, för baksidan är lätt att missa för väljare.

Hur lösa fildelningsdilemmat?

Fildelning i all ära, men låtskrivare* har rätt att få betalt. Hur ska det ske? Jag tycker inte att jag hört något trovärdigt alternativ. Man gör det lite lätt för sig när man säger ”branschen måste göra det enklare att ladda ned lagligt”. Branschen HAR gjort det lättare att handla lagligt, men gratis smakar bättre för alltför många.

Frågan till ära så har jag skapat en enkät i sidokolumnen på denna sida. Rösta.

Jag vill inte ha IPRED-lagens privata polis. Men jag vill slå vakt om upphovsrätten. Har du en bättre idé? Lämna en kommentar.

*) Och filmmakare, författare, spelutvecklare osv.

Höjd skatt löste inte problemen

1995 höjde vänsterblocket i Kalmar skatten för att undvika underskott i sin budget. De nästkommande två åren gav de oss ännu större budgetunderskott. Så mycket nytta gjorde den skattehöjningen.

Vänsterblocket lovade dyrt och heligt att det bara skulle vara en tillfällig höjning. Nu har det snart gått 14 år, och vi lever fortfarande med den. Nu vill de höja skatten ännu mer. De sviker sitt löfte och går i motsatt riktning.

Är det någon som tror att det kommer att lösa problemen den här gången?

Folkpartiet liberalerna säger nej till skattehöjning. Vi har försökt stoppa vänsterns misskötsel år efter år, i små och stora frågor, men vi har blivit överkörda hela tiden. Nu vill vi ha en rejäl översyn varför kommunens kostnader skenar iväg. Även om det är uppenbart att de största orsakerna sitter i kommunledningen.

Det är ju trots allt så att staten, det är vi

Klart, det är ingen som vill bli av med jobbet, men jag förstår inte hur det ska bli bättre av att staten går in med pengar i fabriker som tillverkar saker som vi inte vill ha. Det är ju trots allt så att staten är vi. Då hade det varit bättre att vi *köpte* en Volvo om vi nu trodde att vi ville ha en Volvo. Uppenbarligen *vill* vi ju inte ha stora, miljöovänliga bilar som tillverkas i ett land där det är för dyrt att tillverka bilar.

– Magnus Betnér har båda fötterna på jorden i sin webcam-kommentar till 28-miljarders paketet, och spånar tankvärt på hur jobben (inte) kommer att se ut i Sverige om 70 år. På SVT Debatt.

Många liberaler verkar vara ense om att regeringens bilstödspaket är en dålig idé, men att

1. det när allt kommer omkring bara är 3 av de där 28 miljarderna som folket verkligen blir av med
2. det hade varit tusen gånger värre om sossarnas förslag, att spendera svenska folkets pensionsfonder på att köpa upp bilindustrin, hade gått igenom.

Det känns som en klen tröst. Tusen gånger bättre än sossarna är inte tillräckligt. Det ska vara bra också.

Ska jag tolka detta som att regeringen behövde ”visa handlingskraft” för att få tyst på Mona Sahlins gnäll, och valde en relativt harmlös satsning?

Slutreplik om finanskrisen

Både Nils Ronqvist och Jan Lindgren har givit sig på mig i debatten om finanskrisen. Båda verkar tycka att det är helt business as usual på en fri marknad att staten köper upp företag som inte går med vinst. Och jag som trodde att sånt kallades protektionism!

I dagens Västervikstidningen svarar jag dem båda:

Många är de riskkapitalister som nu har gjort sig förmögenheter på ett oansvarigt sätt. Men det är ju just för att politikerna, med sina vänstervridna löften om att köpa upp konkursfärdiga banker, har gjort det lönsamt att ta oansvariga risker! Vad skulle du själv göra i Las Vegas, om du fick behålla alla vinster men kunde skicka vidare alla förluster till skattebetalarna?

Sådant är inte möjligt på en fri marknad, men det blir möjligt när staten sätter självregleringarna ur spel. Därför är det barockt att hävda att detta är resultatet av en helt oreglerad marknad, och därför bör man tänka sig för både en och två gånger innan man förespråkar mer av samma mynt.

Läs hela.

Uppdatering: inte världens bästa tajming att den gick i tryck just idag, kanske. Jag avslutar nämligen med en eloge till Fredrik Reinfeldt för sin stringens hittills, men bara för det så har hans regering idag presenterat ett 28-miljarders bilstödspaket som vissa tycker är schysst, andra inte.

En till!

Sötaste Luciapojken hittills i år? Kul, förutsatt förstås att man tycker att kommunala skolor ska ägna sig åt skönhetstävlingar bland eleverna. För det är ju det det är. Skolans rektor har varit noggrann med att lära eleverna både att demokratiska val inte respekteras i vuxenvärlden och att det är Lucias kön, inget annat, som är det som vi ska minnas henne för.

Uppdatering: Another shrubbery! Nu börjar det bli tjatigt. Jag tror jag tar och håller tyst tills vi hittar nån kille som inte bemöts med klyschan ”vi vill ha ett traditioneeeellt luciatåg”.

Vänliga ord

Det finns de som är bättre kvalificerade att bli EU-parlamentariker än jag. Jag har redan röstat i provvalet och förutom mig själv röstade jag då på Anders Ekberg, Catrine Norrgård och Björn Brändewall samt ett par till. Dessa tre har rätt ideologisk kompass och gott omdöme och jag skulle sova gott och veta att de reagerar rätt när det kommer kvistiga frågor farande där nere i Bryssel. Så det är mina endorsements.

– medkandidaten Niklas Frykman är alltför snäll. Jag får nog snart själv bestämma mig vilka jag ska rösta på…

Politiken var lättare förr

Jag bara måste hänga upp mig lite till på förra postens länk till Folkpartiets första partiprogram. Jag tycker att det är så coolt att man har kunnat fatta sig så kort och förklara sina värderingar på bara några sidor, utan att binda upp sig på en massa detaljer.

Dagens partiprogram är i runda slängar tio gånger längre. Vilket föredrar ni? :/

En annan cool sak är att åsikterna i mångt och mycket står sig än idag. Fp skulle i princip kunna gå till val på 1934-programmet år 2010. Hur många partier tror ni skulle (v)åga göra detsamma?

Niklar Frykman ger fler highlights ur programmet.

Lissabonfördraget – ett steg på vägen

Det är lite lustigt hur vissa EU-parlamentskandidater i olika partier ständigt ska deklarera om de är för eller emot Lissabonfördraget. (De ivrigaste är oftast de som är emot, noterar jag.) Det är lustigt med tanke på att parlamentet inte tar ställning till fördraget – det är det ju bara medlemsländerna som ska göra! Däremot har jag en hel del tankar om hur det kan fungera som verktyg för ett effektivare och mer demokratiskt parlamentsarbete.

Jag vill ha ett friare och mindre detaljstyrande EU. Lissabonfördraget är i all sin ofullkomlighet ett bra steg på vägen. Vi får:

• en maktförskjutning till folket och det folkvalda parlamentet
• ett slopande av veto-rätten. Det kan bli en bra grundplattform för att förhandla fram ännu bättre spelregler, och för att bli av med handelshinder – jordbrukssubventionerna t ex, som kostar varje EU-hushåll ca 6000 kr om året i högre livsmedelspriser samtidigt som det slår ut bönder i fattiga länder
• subsidiaritetsprincipen som alla pratar om kan äntligen bli verklighet, i och med att medlemsländerna får möjlighet att kräva att EU-frågor lyfts ned till det nationella planet igen.

Framtiden får utvisa om och när Lissabonfördraget får träda i kraft. Troligtvis kommer det att behöva justeras, men när vi väl har det, så kommer mycket att bli enklare, tror jag. Eftersom Lissabonfördraget inte är en konstitution, kommer det knappast att vara det sista fördraget vi får. När vi så tar fram framtidens fördrag, ”Lissabon 2.0” eller nåt, så kommer vi kunna göra det utan de halvmesyrer som vetorätten idag tvingar oss till.

Kritiken då? Jo, jag har försökt sätta mig in i både de problem som frihetliga och inte-så-frihetliga människor tar upp med fördraget. Men hittills har jag kunnat avfärda kritiken med antingen

• det där är ju struntprat; så står det inte i fördraget,
• det där var väl inte så farligt
  eller
• jamen det där är ju bra!

Jag försöker hela tiden väga kritiken mot det faktum att alternativet är Nicefördraget, som ju har minst lika tokiga skrivelser, insmugna bland betydligt fler svårlästa sidor, och som redan gäller idag. Vi kan även hitta tokiga saker i Sveriges grundlag – ändå har den kunnat ändras många gånger utan någon större debatt eller krav på t ex folkomröstningar.

Jag är inget fan av tjocka regelböcker. Jag hade varit glad om Lissabonfördraget - i likhet med Folkpartiets första partiprogram (1934) - rymdes på 3–4 A4-sidor med tydliga, övergripande principer. Men det får vi ta i steg två, när vi fått bättre spelregler.

Skattehöjning ett naturligt tillstånd?

Johan Persson (s) har i sedvanlig demokratisk ordning bestämt sig för att Kalmar ska höja skatten, har vi folkvalda nu fått veta. Att högre skatter får kostnaderna att skena iväg bryr han sig nog inte om. Varför tänka långsiktigt?

Jag fastnade för följande anekdot i Barometerns rapportering:

Kalmar kommun har inte höjt skatten sedan 1995.

Vad kan vi läsa mellan raderna i denna formulering?

• Betyder ”inte höjt skatten” att vi fått mindre att röra oss med när inflationen gått framåt?
• Är det naturligt att höja skattesatsen med jämna mellanrum? Vad händer i så fall när vi hamnar över 100%?
• Kan skatter bara förändras uppåt?
• Spelar det inte längre någon roll att vänsterblocket 1995 lovade att skattehöjningen bara skulle vara ”tillfällig”?

Med ”tillfällig” kanske de menade ”i väntan på att vi höjer den ännu mer”…

Mitt lilla EP-manifest

Det här är Björn Brändewall

• 28 år
• 2003-2007 ordförande för Liberala Ungdomsförbundet Kalmar län
• Satte mig nog på kartan när jag försökte bli Lucia
• Idag aktiv i skolnämnden, kommunfullmäktige och handikapprådet i Kalmar
• Jobbar med programmering, marknadsföring och tillgänglighet på webben
• I övrigt intresserad av körsång, jympa, hundar och matlagning

Jag vill slå vakt om unionens huvudsyfte - att göra det fritt för folk att resa, investera, bosätta sig eller arbeta över landsgränserna. Dagens EU är inte samma union som vi gick med i 1994. Unionens huvudsyfte – att riva hinder för människors handel, transaktioner och resor – får allt oftare stryka på foten för protektionistiska krav från enskilda länder. Istället ser vi en organisation som alltmer försöker ta över rollen av ländernas parlament, genom att detaljreglera saker som rimligen borde kunna bestämmas på nationell nivå. Vi ser även hur parlamentet och kommissionen försöker hitta olika sätt att inskränka yttrandefriheten genom att censurera Internet. En union som skapades för att avreglera har nu övergått i att producera förbud på löpande band.

För en liberal sticker detta i ögonen. EU har betytt mer för européerna än ”bara” det ökade välstånd och demokratiska framsteg som den fria handeln och rörligheten givit oss. Den har även givit en historiskt sett krigshärjad region en 60-årig fred. Man startar inte krig mot länder som man handlar med. Ju mer folk reser och har vänner i vartenda land, desto svårare blir det att få folklig opinion för att starta ett krig mot de länderna. Då hittar man istället fredliga lösningar.

Därför är EU så viktigt att slå vakt om, och påminna om sitt grunduppdrag. EU:s primära uppgift är att riva hinder för resor och handel. De regleringar som ändå görs ska vara strikt begränsade till problem som verkligen är gränsöverskridande, som miljö och brottsbekämpning.

Kursen är för mig klar. De liberala gränsrivnings-frågorna är EU:s styrka och det som gör livet bättre för Europas medborgare. De detaljstyrande tendenserna är det som skadar förtroendet för samarbetet. För att försvara det förstnämnda ska jag rensa bort det sistnämnda.

Jag hoppas få förtjäna din röst i valet och ser fram emot att representera Folkpartiet liberalerna och dess väljare i europaparlamentet!

---

Om du vill hjälpa mig i min kampanj:

• Uppmana alla folkpartimedlemmar du känner att rösta på mig i provvalet
• Sno bilden ovan och lägg den på din egen hemsida/blogg.
• Gå med i min facebook-grupp

Mer debatt om finanskrisen

Min text ”Friare marknad lösningen på finanskrisen” har kritiserats av en Nils Ronqvist. Jag svarade honom igår i Västervikstidningen:

[Ronqvist] hänvisar bara löst till kända ekonomers olika åsikter. Men det som spelar roll är ju vilka av dessa åsikter (och varningar) som politikerna brytt sig om att lyssna på.

I detta fall är det tydligt att vare sig republikaner eller demokrater velat lyssna på varningarna för statlig inblandning. Ingen ville sabba den fina stämningen, för regleringar funkade ju så bra – tills bubblan sprack, det vill säga.

Läs hela.

Njut mera!

Unga Humanister skriver en aning svartmålande, men mycket roande, om sexuell frigörelse på Newsmill.

Kommunfullmäktige

I afton har det varit kommunfullmäktige. Inger frågade kommunalrådet Johan Persson (s) om han ville omvärdera något av de beslut som togs med anledning av Fanerduns etablering. Persson menade att man aldrig hade kunnat ana att företaget skulle investera ”100-tals miljoner” i ett projekt som de inte fullföljde. På frågan om exakt hur många dessa 100-tals miljoner var, började han räkna upp massvis med saker som kostat så mycket pengar. Jag antar att det enda som inte hade kostat något är alla timmar med handläggning för kommunens tjänstemän. Det har ju som bekant varit helt kostnadsfritt… not.

Folkpartiet liberalerna fick även svar på tre (!) motioner. (Tja, det är ju mest vi som lägger motioner här i Kalmar.) Roligast var den om att satsa på yrkesutbildningarna, där vi i princip fick medhåll, men vänstermajoriteten vägrade erkänna det. Tristast var den om att införa en plan för att minska kommunens enorma och riskfyllda borgensåtaganden, för det ville inte Johan Persson veta något av.

När det var dags att revidera Alkohol- och drogpolicyn för kommunens anställda så reagerade jag mot att den från och med nu även ska gälla för förtroendevalda. Det var inte en helt lätt åsikt att framföra, för det kan ju så lätt missuppfattas när en förtroendevald säger nej till alkoholrestriktioner för förtroendevalda – även om han själv inte dricker. Men mitt motstånd var helt principiellt utifrån min respekt för demokratin.* Förtroendeuppdraget är ett kontrakt mellan den förtroendevalde och väljaren – inte kommunfullmäktige. Vi är inte anställda av kommunen. Därför bör inte kommunfullmäktige reglera de förtroendevalda.

Jag får vara tacksam att denna policy inte fanns i Storbrittannien 1940. Winston Churchill hade haft svårt att bli premiärminister i ett sådant politiskt klimat, när folket behövde honom som mest. :/

---

* (Oj, vad det känns pretentiöst att använda så stora ord – även när det är sant!)

Reklam

Missa inte studentkören Kalmar Keys i jul! Vi sjunger på julmässan på Kalmar slott

• torsdag 27 november kl 18.00 och 19.00
• lördag 29 november kl 12.00 och 13.30

Onsdag 10 december blir det julkonsert kl 19.00 i slottskyrkan. Jag tror till och med att det är fri entré, om jag minns rätt. Välkomna!

Lucia-kille trakasserad

Det blir vanligare och vanligare att trotsa könsrollerna, verkar det som. Wiking Furberg ställer upp som manlig Lucia-kandidat på sitt gymnasium. Wiking är modigare än jag var, för han gör detta vid en yngre ålder och trots grupptrycket från skolan runt honom. Heja!

Men det verkar som att grupptrycket visst blev för mycket, för nu läser jag att han hoppar av pga trakasserier. Vilket är sorgligt både för Wiking, hans skol”kamrater” och jämställdheten. Det är skamligt. Jag blev minsann aldrig kallad ”pervers” – på sin höjd ful.

Men det är värt att påminna då och då att vi firar Lucia för det goda hon (enligt myten) gjorde, inte för att hon råkade vara född kvinna. På det sättet borde vi även se på andra personer som vi hedrar minnet av. Det är handlingen, inte personen, som är det viktiga.

Skolbudget 2009

Nyss hemkommen från Barn- och ungdomsnämndens sammanträde, som för ovanlighetens skull (!) tog mer än 2 timmar. Vi beslutade om budget för 2009. Det var ett ganska dystert dokument som gång på gång understryker att botten är nådd för hur många besparingar man kan göra. Efter många frågor och diskussioner så klubbades förvaltningens text igenom med för det mesta några redaktionella ändringar. Alla verkade ense om att Barn- och ungdom får för lite pengar. Synd att partierna inte var lika villiga att anslå pengar i kommunfullmäktige, när man hade chansen – Folkpartiets skuggbudget innehöll som bekant mer resurser till skolan, eftersom vi tycker att skolan är något av det viktigaste en kommun har att syssla med.

På ett ställe strök man, på socialdemokraternas initiativ, några meningar som påpekade att kommunen svälter ut skolornas budgetar genom att aldrig räkna upp beloppen med inflationen. Majoriteten ville väl slippa se kritiken mot sin förda politik, för man kallade det ”gnälligt”. Jag yrkade på att meningarna skulle få stå kvar. Lite ”gnäll” kan gott den rödgröna kommunfullmäktige-majoriteten stå ut med, som klubbar igenom en så mager budgetram till kommunens mesta kärnverksamhet!

Vänsterpartiet ville fixa mer pengar genom en skattehöjning. Som vanligt. Jag tycker att innan de börjar prata om skattehöjningar, kan de befria kalmarborna från de där ”tillfälliga” skattehöjningarna från 90-talet som vi fortfarande dras med. ”Hit men inte längre”, som vänsterblockets högste företrädare sa då.

Friare marknad lösningen på finanskrisen

I Västervikstidningen m m skriver jag om finanskrisen:

Den fria marknaden är inte orsaken till dagens kris, utan lösningen. Men det är slående hur många vänsterpolitiker som använder USA:s finanskris för att påstå att allt är marknadsekonomins fel och att vi borde förstatliga mer. Snacka om att kasta sten i glashus!

USA:s bolånemarknad är ju i själva verket långt ifrån den marknadsekonomi som vänstern hatar. Istället är den allt det som vänstern efterfrågar: kraftigt reglerad, skattesubventionerad och förstatligad – minst lika mycket som i t ex Sverige. Ändå har det gått åt pipsvängen – eller kanske just därför.

På fria marknader kan företag både blomstra och försvinna, men det sker med viss stabilitet, för alla företag försvinner inte precis samtidigt. Tillgång och efterfrågan skapar en självreglering.

Men det är när klåfingriga poliker vill genomföra sina storslagna fördelningspolitiska projekt, med andras pengar, som dessa självregleringar sätts ur spel. De blåser upp gigantiska bubblor som spricker, och då är det de svagaste som får ta den största smällen.

I detta fall ville amerikanska politiker tvinga banker att låna ut sina pengar till folk som inte bedömdes ha råd att betala tillbaka. Och då lånade de fattiga förstås mer och mer och fastnade i skuldfällor. När bankernas pengar tog slut förväntades staten städa upp efter sig och fylla hålen med folkets skattepengar. Så skapades lånebubblan, vilket många marknadsliberaler och andra experter varnat för i snart tio år.

Låter detta som ”marknadsekonomi”? Låter detta som ”kapitalet bestämmer”? Nej, det låter snarare som ”vänstervridna politiker bestämmer – de fattiga tar smällen”. Och nu har man mage att ropa på ännu mer av samma medicin!

---

För den som vill fördjupa sig i ämnet rekommenderar jag Johnny Munkhammars och Nima Sanandajis rapport Finanskrisen - ett gigantiskt politikmisslyckande

Fackeltåg attackerat

Ung vänsters fackeltåg blev attackerat igår kväll. Det var en manifestation till minne av kristallnatten. Jag vet inte om jag ska vara glad att detta råkade hända just det första år som jag själv inte deltog i manifestationen. Jag är förstås inte glad alls.

Man undrar vad som försiggår i huvudet på såna här puckon. Vad tror de att de kan bevisa? Tror de att om de sparkar på en vänstertjej med en högtalare så kommer hela Kalmar att kollektivt utbrista: ”Ahh, nu förstår vi, det är väl så klart att kristallnatten aldrig ägde rum, och om den trots allt ägde rum så var det jättebra att döda judar och vandalisera tyska butiker. Innan så var vi lurade av etablissemangets lögner och historieförfalskningar, men nu när ni har knuffat några pojkar och flickor och snott deras flaggor så förändrar ju det allting! Slöjorna har lyfts från våra ögon! Heil heil!”

Spydigheter åsido. Det är en skam att polisen inte kunde vara där och ge skydd i tid. Fotbollen var viktigare. Det borde de väl fatta att det inte räcker om de kommer precis när fackeltåget ska börja. Det sker ju förberedelser på plats en halvtimme i förväg, och det är självklart då som demonstranterna är som mest utsatta. Eller är det bara jag som är efterklok?

Jag hoppas att detta inte kommer slå emot ungdomars fortsatta politiska arbete i kommunen. Som tidigare ungdomsförbundsordförande har jag fått prata med en och annan förälder som tvekat till att släppa iväg sina barn på politiska aktiviteter. De vill att barnens säkerhet ska garanteras, och det förstår jag. Kampen för demokrati i all ära, men de egna barnens säkerhet kommer först. Men nu vet vi alltså att det inte räcker med att ha blivit lovade polisskydd.

For no particular reason

Två av mina favorit Monty Python-sketcher:

Bicycle Repair Man

Dennis Moore (part 2)

Som en bonus levererar jag även Dennis Moore (part 3), där Dennis inser att ”this redistribution of wealth is tricker than I thought”.

Såna här problem hade lyckligtvis aldrig Robin Hood, eftersom han som bekant inte strävade efter att stjäla ifrån rika, utan att sänka statens orimliga skattetryck.

Är Akinder rädd för en folkomröstning, eller?

På Östrans ledarsida skriver jag idag att Peter Akinder har fel som hävdar att fp inte håller sina löften om att respektera väljarnas besked i folkomröstningen om Euron. I själva verket håller fp sitt löfte till punkt och pricka.

Många väljare röstade Nej till Euron 2003 enligt en ”vänta-och-se” princip. De fick beskedet, från båda blocken, att ett Nej skulle innebära ”ingen Euro” till minst 2013. Vi har ett ansvar gentemot dessa väljare att ge dem en ny chans att rösta nu när de fått ”vänta och se”. Folkpartiet tar det ansvaret. Gör socialdemokraterna det?

Rosa Bandet: Skylta med hur osjälvisk du är

Var det inte Jesus som sa att du ska ge i det fördolda…? Sakine Madon skriver om Rosa Bandet vilket sammanfattar mina åsikter om kampanjen.

På den rosa kampanjsajten står det: "Visa ditt engagemang och starta en egen insamling!". Läs den formuleringen noggrant. Just det, här gäller det att visa för andra. Man kan direkt skänka pengar till cancerfonden eller till andra organisationer utan att triggas i gång av ett rosa band, men ändå.

…

Zappa till TV3 och rosa bandet finns i kanalens logga, på SVT käbblar Monica Green (s) med ett band på sniskan mot den lika rosabandprydda biståndsministern Gunilla Carlsson (m). Kd:s Göran Hägglund nöjer sig inte bara med att bära ett band, han bär dessutom rosa myströjor flera dagar i rad. Alla är de enade. Det känns ju tryggt att veta att våra politiker inte är för bröstcancer.

Ungefär lika kontroversiellt som som den fiktiva kongressledamoten Robin DeSantos proposition att förbjuda cancer för alltid.

Vov vov

Victor och Hugo var i tidningen igår! Barometerns fotograf Paul Madej har tagit några riktigt fina bilder. Gå in och ta en titt om ni älskar söta hundar!

Masspsykos bland Obama-anhängare

Via PhotoShop disasters råkade jag på den här bilden, och snubblade därmed in i den amerikanska presidentvalsdebatten:

Republikanerna i Virginia vill med detta halvfula montage säga att de prioriterar kampen mot terrorism. En bild på Usama Bin Ladens ögon, på en brun pergamentliknande bakgrundstextur, ungefär som i en Sagan om ringen-filmaffisch. Och där hade sagan kunnat vara slut.

Men nej! På webbtidningen TPM (som enbart verkar innehålla pro-Obama artiklar) har man gjort det till en stor nyhet och hävdar att detta är ett försök från republikerna att jämställa Bin Laden med Barack Obama.

För att grundfärgen på bilden (egentligen hela broschyren som den publiceras i) är brun!

Wow. Ja, Obamas hud är ju som bekant den enda källan i världen till ljusbrun färg. Och fastän de själva har hittat och publicerat originalbilden, så frågar de sig om det verkligen är Bin Laden på bilden.

Det läskigaste är dock inte den låga kvaliteten på nyheten – det har vi i Sverige också – utan den sektliknande konsensusen från kommentatorerna. Kommentarfältet svämmar över med dignifierade konstateranden om hur moraliskt bankrutta republikanerna är och hur detta uppenbart är en medveten och oerhört utstuderad komplott. De stirrar så länge att de hittar på födelsemärken som lagts till, näsa som har breddats och ögon som har retuscherats om. Några spekulerar att republikanerna delvis har ”morfat” in lite genuint Obama-foto. De lyckas tillochmed slänga in lite nedsättande kommentarer om intelligensen hos folk på landsbygden.

Suck. Man tycker att folk som är så kära i Obama borde ha någorlunda koll på hur han ser ut! Han och Bin Laden är inte ens lika, särskilt inte runt ögonen.

Om de hade överlappat de två Usama-bilderna i PhotoShop så hade de kunnat se att allt sånt är struntprat – det är exakt samma bild, fast monokrom och med ändrad kontrast.

Det är intressant att studera presidentvalet på avstånd och se hur de båda lägren kastar paj på varandra. Men jag brukar faktiskt inte se så ensidiga kommentarfält. Det var bara nån enstaka kommentator som såg igenom denna uppenbara nyhetsanka, och dessa blev ändå ignorerade av majoriteten.

(Personligen, om jag röstade i presidentvalet, skulle jag över huvud taget inte prioritera kampen mot terorrismen när jag gjorde mitt val. Våra reaktioner mot terrorism är skadligare än terroristattackerna själva.)

Juholt och E22-bluffen

Senast en tung socialdemokrat ägnade länets vägar och E22:an en tanke var när Bosse Ringholm som finansminister krafsade ihop det så kallade ”Trollhättepaket” på hösten 2004. Då försvann en rad beslutade och planerade satsningar på E22:an söderut. Avfarten i Fårbo var då en hårsmån från att flyttas till Trollhättan. Vad är ”bästföredatum” på ert senaste utspel om E22:an?

En av dina regionala samarbetspartner, Jessica Rydell Miljöpartiet, uttryckte i länstidningar i förra veckan sin förtvivlan över att regeringen satsar för mycket på E22:an och landets vägar. Ni formar nu Er politik tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern, har Ni inte snackat ihop er?

– Anders Åkesson (c) klär av Håkan Juholt (s) och dennes senaste vi-vill-satsa-på-E22:an-åtminstone-fram-till-nästa-valdag-löfte. (Min fetstil)

Man vet aldrig när det tar slut

Jag fick veta idag att en tjänsteman på Barn- och Ungdomsförvaltningen hade avlidit i morse. Hjärtat lade av, bara så där. Så sent som i onsdags gick han omkring och svarade glatt på våra frågor i nämnden.

Han var ganska nära pensionsåldern. Jag hoppas att han inte hade sparat allt det goda i livet till efter pensionen. Man vet aldrig när det tar slut.

Fp approved

Folkpartilänet har i helgen ställt sig bakom min kandidatur till europaparlamentet. Tackar!

En stat som hellre skyddar sig själv än sina medborgare

Johan Ingerö skriver om Sveriges oproportionerliga straffsatser. Jag har aldrig varit någon expert på dessa, men om vi tar hans påståenden för fakta så framträder en tydlig och obehaglig tendens i våra straffskalor:

• Brott mot andra människor: låg straffsats
• Brott mot staten: hög straffsats
• Brott mot ingen: högsta möjliga straffsats

Vilken sorts brott blir staten alltså mest förbannad över? Jo, de som innebär missunnsamhet mot staten själv. Allra värst tycker staten att det är när medborgarna inte tillfogar någon ekonomisk skada, utan bara sätter sig upp emot dess moraliserande pekpinnar – dessa får absolut inte ifrågasättas!

Men ju mer greppbart offret blir, ju med uppenbart det blir att det handlar om ett brott mot en annan människa, desto mildare blir straffet. Det får det att vrida sig i magen på mig. Det är en straffskala som är präglad av årtionden av socialistiskt synsätt hos justitieministrar och riksdagsmajoriteter, där staten anses viktigare än människorna.

Det borde vara tvärtom. Människorna uppfann staten för att skydda dem. Men staten har med tiden blivit mer intresserad av att skydda sig själv. Där ser vi varför vi alltid borde sträva efter en så liten statsapparat som möjligt.

Gick krisen att förutspå? Beror på vem man frågar

Två kolumnister ger var sin syn på finanskrisen idag:

• Joakim Carlsson i Östran förklarar att ingen människa kan förstå orsakerna eller förutspå krisens utveckling, eftersom han själv inte kan det. Men det är marknadsekonomins fel. På nåt sätt.
  
  
• Johan Norberg i Dagens Industri pekar på hur diverse marknadsliberaler under nästan ett decennium har varnat och varnat och varnat för att det skulle gå så här när staten sätter marknadsekonomin ur spel. Men ingen lyssnade – åtminstone inte de som hade något att säga till om.

Studenternas köpkraft har förbättrats

UNT skriver intressant om studiemedel i ljuset av alliansens höstbudget:

Stödda av Swedbanks och sina egna uträkningar hävdar [SFS och Uppsala studentkår] att studenternas köpkraft ska ha försvagats med 24 procent sedan 1989. … Vad man ”glömmer” är att försämringen av köpkraften för tre år sedan var 40 procent (se själva här). De senaste åren har inte studenternas ekonomi försämrats, den har förbättrats. Och med den kommande uppräkningen av studiemedlen får alltså studenterna en större nettoinkomstökning än vanliga löntagare.

Fp var inte alls för särskoleflytten!

På kommunfullmäktige igår ställde jag min interpellation om tvångsförflyttning av särskolebarn och fick svar från Cecilia Strömberg (s). Som väntat refererade hon till den i mitt tycke rejält inaktuella inspektionen från Skolverket, och hävdade att flytten av Lindösärskolan hade gott stöd från föräldrar. Jag undrar just vilka föräldrar hon hade pratat med, med tanke på att ingen i föräldraenkäten hade ställt sig positiv till flytten.

Sen bekräftade Strömberg att särskoleverksamheten på Björkenäs hade upphört av ekonomiska skäl. Då har vi fått det svart på vitt iaf.

Men debatten var inte slut. Birgitta Axelsson Edström (v) gick fram i talarstolen och läste upp ett gammalt protokoll från före min tid, där hon fick det att låta som om Folkpartiet i Kalmar redan hade röstat för nedläggningen av särskoleverksamhet på Björkenäs. Så visst kände jag mig lite snopen där jag satt i min stol. Folkpartisten som deltog i det gamla beslutet har flyttat sedan dess, så han var inte där och kunde kommentera. Men nu efter mötet har jag kollat upp protokollet ifråga lite noggrannare, och kan konstatera att riktigt så var det inte.

Beslutet som Axelsson Edström refererade till, och som fp hade ställt sig bakom, handlade om att dela upp Björkenässkolan i en mindre särskola och en pedagogiskt resurs- och kompetenscentrum för barn med autism. Förvisso en minskning av elevantalet, men en helt annan sak än att flytta barnen, under föräldraprotester, från den skyddade oasen på Björkenäs till bl a en källare i Oxhagsskolan. Och det var detta jag hade kritiserat, både här och på Lindö. Autistiska barn är känsliga för stök och förändringar och mår oftast bättre i lugna områden.

Jag vet inte om Axelsson Edström bara hade blandat ihop fakta, eller om det var ett s k försök att frisera ageranden, händelseförlopp och ställningstaganden så att de passar de egna syftena. Men Östrans utsände köpte det i alla fall. Rättelse är begärd.

Tvångsförflyttning av särskolebarn

Till måndagens kommunfullmäktige har jag skrivit en interpellation riktad till Cecilia Strömberg (s), ordförande i Barn- och ungdomsnämnden:

Socialdemokraterna är det parti med mest inflytande över de politiska beslut som fattas i vår kommun. När halva mandatperioden gått är det dags att börja titta på vad det styrande partiet lovade i valrörelsen och hur de uppfyller dessa löften.

I socialdemokraternas valmanifest, som skulle beskriva deras ”ambitioner och vallöften till Kalmarborna”, fanns det 100 konkreta förslag. Under avsnittet ”Skolan” fanns förslaget: ”Ge barn med särskilda behov extra stöd.”

Sedan valmanifestet presenterades har socialdemokraterna avvecklat särskolan på Lindö. Som ordföranden i Barn- och ungdomsnämnden hävdade du att det inte fanns några ekonomiska motiv bakom flytten av eleverna – som skedde mot föräldrars och elevers vilja.

Även särskolan på Björkenäs avvecklades och den siste autistiske pojken där hänvisades till ett källarutrymme på Oxhagsskolan, även här under protester från föräldrarna. Då hette det att man lade ner skolan för att det inte fanns några elever – Något som Riksförbundet för utvecklingsstörda kommenterade med ”att elevantalet minskar är inte konstigt, de har ju valt att tömma skolan. Det finns ett behov av platser från andra håll i länet, men det verkar som att de inte vill ha hit dem.” (Barometern-OT 29 september 2007)

Extra anmärkningsvärt i Björkenäsfallet var att pojken redan hade blivit flyttad när vi politiker i Barn- och ungdomsnämnden skulle fatta beslut om en eventuell flytt.

Därför undrar jag:

• På vilket sätt anser du att tvångsflytt av särskolelever är ett extra stöd?
• Anser socialdemokraterna att man tar särskoleelevernas demokratiska rättigheter på allvar om man avvecklar skolan de går på och först därefter ber folkets representanter att besluta om en avveckling?

Är det staten som ska filtrera eller inte??

Jag har läst om regeringens förslag till FRA-förändringar på alla ställen jag hunnit med under min lunchrast. Först tyckte jag att det lät väldigt bra. Så bra att jag har svårt att komma på hur det skulle kunna bli ännu bättre.

Sen har jag blivit mycket mer tveksam. Den stora make-or-break grejen för mig är formuleringen om att FRA endast ska få ta del av domstolsgodkända ”trafikstråk”. Vad betyder detta?

Den första tolkningen jag stötte på sa att det blir som att internetleverantörerna lämnar viss trafik i en ”brevlåda” efter domstolsbeslut. (Som vid avlyssning vid brottsmisstanke i dag.) Alltså att staten inte har en permanent avlyssnings-antenn i internetleverantörernas kablar. Då skulle det i princip bli omöjligt att genomföra massavlyssning.

Men juristen Mark Klamberg lämnar sina fp-uppdrag i besvikelse, för han har studerat överenskommelsen på nära håll och gör en annan tolkning. Att ”trafikstråk” kan betyda att FRA ger sig själva tillgång till t ex all trafik mellan Stockholm och Köpenhamn. Och då snappar de ju upp en himla massa övriga människor, som de kan börja kartlägga och snoka i.

Där står det alltså och väger. Om filtreringen sker hos internetoperatörerna så är det bra. Om filtreringen sker hos staten så är FRA-lagen lika dålig som innan.

Gud, vad skönt det vore om den här soppan nånsin kunde ta slut!

Answer: Go crazy!

”What would you do in Las Vegas if you could keep all your gains but pass the losses on to taxpayers?”

– Johan Norberg sammanfattar varför amerikanska staten inte bör gå in och lösa ut sina konkursfärdiga bolåneinstitut. Det sammanfattar även varför Kalmar kommun inte borde driva så många bolag.

Rikstäckande liberalt upprop

Mark Klamberg presenterar ett rikstäckande upprop för Folkpartister mot FRA-lagen. Ruskigt många tunga namn har redan anslutit sig, såväl gamla ministrar som sittande riksdagsledamöter. Kommer partitoppen att lyssna?

Alexander Bard blir folkpartist

Med sprudlande glädje har jag noterat att mångsysslaren Alexander Bard (åter?) gått med i Folkpartiet liberalerna. Bard gör inte bara härlig musik, han är även ständigt delaktig i samhällsdebatten och genom att grunda interesting.org tillsammans med tvillingarna Härén så upptäckte jag dessa två mentala vitamininjektioner. (Fredrik Härén har jag skrivit om här, och Theo Härén var lätt den bäste föredragshållaren i politikerveckan i Visby i somras.)

Men tillbaka till Bard. I sin debattartikel förklarar han föredömligt varför partipolitiken fortfarande behövs i Sverige på 2000-talet, och inte kan ersättas med ”enfrågerörelser” och ”enminutsengagemang”. Samtidigt klargör han att han inte tänker bli någom kändisrekrytering eller queer-alibi i partiet. Därmed blir han nog mer tagen på allvar.

Bard är, för att citera en BWO-lyssnare, ”lite vulgär ibland men ständigt intressant att lyssna på”. Han kan bli en välbehövlig vitamininjektion för Folkpartiet.

Bard skriver f ö mycket om det nystartade cyber-fp-nätverket Liberati. Och det låter ju intressant. Men vart hittar man Liberati?

SSU skyller sina egna brister på regeringen

Igår gjorde SSU:are ett skolbesök i Kalmar, och fick därmed en halvsida i Östran där Jytte Guteland får tala fritt. Guteland beskriver hur hon imponeras av sitt besök på skolan CIS, och önskar att alla skolor vore så bra. Hon berömde även att SSU fick komma in på skolan och tala, för det får man inte på alla skolor. Det var kanske ingen som hade berättat för henne att skolan hon berömde är en friskola – som alltså sannolikt inte hade fått finnas, om SSU:s skolpolitik hade varit lag i Sverige.

Det finns många frågor som en granskande journalist hade kunnat ställa till Jytte Guteland med anledning av hennes uttalanden. Till exempel:

• Exakt hur ”ställer regeringen grupper mot varandra”? Och på vilket sätt gör inte SSU just detta när de alltid ställer höginkomsttagare och låginkomsttagare, stora företag och små företag, svenska arbetare och utländska arbetare, mot varandra varenda gång de ska hitta på något elakt om regeringen? Det är lätt att försöka skylla främlingsfientliga strömningar och många invandrares utanförskap på den sittande regeringen. Men då måste SSU först blunda både för att utanförskapet fanns där redan när alliansen tillträdde - arvet efter Mona Sahlins tid som integrationsminister - och att utanförskapet sedan dess har minskat.
  
  Själv har jag svårt att se det främlingsfientliga i att alliansen vill öppna upp gränserna för arbetskraftsinvandring, men sossarna kan säkert förklara det toleranta och solidariska i att de själva håller samma gränser stängda.
  
  
• Visst kan man klaga på de långa bostadsköerna i landet. Det är ett stort planekonomiskt problem som kan ta många år att åtgärda. Men fanns inte de där köerna redan där när sossarna styrde? Och hur ser SSU på sitt moderpartis roll i krisen, då sossarna är ansvariga för de hyresregleringar som gör det olönsamt att bygga billiga bostäder och gör att folk i de finaste Stockholmsområdena kan lägga en mycket lägre andel av sin inkomst på boendet än låg- och medelinkomsttagarna i förorterna.
  
  
• När Guteland skyller ungdomars bostadsbrist på att ”det är inte många ungdomar som får (arbete) idag”, baserar hon då det på Mona Sahlins flitigt upprepade lögn att ungdomsarbetslösheten tredubblats? För hon kan inte ha kollat på AMS officiella statistik, som konstaterar att arbetslösheten fortfarande sjunker - konjunkturmattningen till trots - och att alliansens jobbgaranti för ungdomar har haft stor effekt. Varför applåderar inte Guteland detta, när hon tycker att det är så viktigt att ungdomar kommer in på arbetsmarknaden?

Björn till Bryssel!

På Fp:s länsförbundsmöte igår beslutade mötet att föreslå mig som länets kandidat till Europaparlementet inför valet nästa år. Jag tackar ödmjukt för förtroendet och ska göra mitt bästa. Efter mötet gick följande pressmeddelande ut:

Björn Brändewall Fp-kandidat till EU-parlamentet

– Det är en kritisk EU-vän med stark liberal kompass vi vill nominera till vårt partis lista inför Euparlamentsvalet, säger Sverker Thorén,Västervik, ordförande för Folkpartiet liberalerna i Kalmar län.

Vid gårdagens sammanträde med styrelsen för länets folkpartister beslutade man föreslå Björn Brändewall, Kalmar, som länets kandidat i det provval som genomförs under hösten och vintern. Slutgiltig ställning tar länsförbundet vid sitt höstmöte 18/10 i Kalmar.

Björn Brändewall är 28 år, bosatt i Kalmar, arbetar som webbproducent, har tidigare varit distriktsordförande för LUF och är nu lokalt aktiv i skolpolitiken. Hans intressen är förutom politik, körsång, jympa, hundar och matlagning.

– Jag kandiderar för att slå vakt om unionens huvudsyfte – att göra det fritt för människor att resa, investera, bosätta sig och arbeta över landsgränserna. Tyvärr har EU istället för att avreglera också producerat förbud och protektionism på löpande band. Som Folkpartist och EU-vän kan jag komma med trovärdig kritik för att förändra detta, säger Björn Brändewall (fp).

Friskolor höjer kvaliteten i de kommunala skolorna

Det är inte bara Skolverket som slår fast detta (trots vänsterns tandgnisslande), utan även ett enkelt skolbesök bekräftar hur konkurrensen sporrar alla att erbjuda en bättre skola. Igår var jag på Vasaskolan i Kalmar, som känner påtaglig konkurrens från den fristående Södra Skolan ett stenkast därifrån.

Rektorerna presenterade bland annat en enkät som de har skickat ut till föräldrar för att visa att de bryr sig och för att kartlägga vad föräldrarna tycker är viktigast för sina barn vid val av skola och varför de eventuellt inte vill sätta sina barn i Vasaskolan. Rektorerna berättade även om hur de på ett nytt sätt börjat slå vakt om trivseln i hela skolgången, redan från förskolan. De tar inga elever för givna, utan varje elevs/förälders förtroende måste förtjänas.

Bra jobbat Vasa, tycker jag! Vissa elever/föräldrar kommer att välja er och vissa kommer att välja friskolor. Men eftersom ni alla anstränger er för att bli ännu bättre, så kan de alla oavsett skola känna sig som vinnare!

Socialism bakom USA:s bolånekris

I dagens Östran (inte online) svarar jag vänsterpartisten Lennart Beijer, som har försökt använda USA:s bolånekris för att hindra Mats Odell att sälja statliga bankaktier. Här följer insändaren i sin helhet, med de ord som klipptes bort av Östran fetstilta.

Lennart Beijer (v) gläds åt att George W. Bush ägnar sig åt socialistisk politik. Själv förfäras jag över det. När den amerikanska staten går in och köper upp två konkursfärdiga banker, påstår Beijer att det är lösningen på problemet med bolånekrisen. Jag anser tvärtom att det är en av orsakerna.

För inte hade väl bankerna vågat missköta sina låntagares pengar så grovt, om de inte hade varit säkra på att Bush skulle lösa ut dem om det skar sig? Bush agerar som den dålige föräldern som belönar barnens busstreck med godis istället för "aja baja". Därmed lär sig riskkapitalisterna att det är ofarligt att spekulera bort folkets pengar, för staten rycker ju in (även här med folkets pengar) och löser ut knösarna.

Det Beijer inte nämner är att just dessa två konkursmässiga banker skapats av den amerikanska staten redan från början, och subventionerats så att de kunde låna ut pengar billigare än andra. Tanken var att de därmed skulle handla mer långsiktigt och ta större socialt ansvar än privata banker. Nu ser vi att det har blivit precis tvärt om.

Bolånekrisen i USA är alltså inte ett argument för att staten borde lägga sig i lånemarknaden, utan ett avskräckande exempel på vad som händer när staten gör just det. Lennart Beijer tycker att finansmarknadsminister Mats Odell ska låta sig inspireras av detta fiasko. Jag tycker att Beijer ska låta sig inspireras av Odell istället. Det är bättre att förlita sig på en bank som kan stå på två egna ben, än en som ständigt lutar sig mot politiska subventioner.

Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna, Kalmar

(Fritt inspirerat av Norberg.)

Fp: Polisen får inte använda PKU-registret

Vissa har passat på att gå ur PKU-registret medan det fortfarande går. Om du inte vet vad det är, så är det ett blodprov/vävnadsprov som togs när du var nyfödd (fr o m 1975) och som dina föräldrar gav sitt medgivande till att lagra, därför att läkarna lovade att de bara skulle använda det för medicinsk forskning.

Sedan dess har polisen börjat ta saken i egna händer och använda denna information för att koppla ihop folk med DNA. Det har dom inte tillstånd till, men det har de gjort ändå. Regeringen har med anledning av detta startat en utredning om det här ska vara lagligt eller inte. Man vill ha klarhet, eftersom två olika lagstiftningar krockar här.

Bra så långt. Men ett av de obehagligare inslagen i utredningen är att det diskuteras om man ska göra det omöjligt att gå ur registret. Ett register som det alltså var frivilligt att gå med i, och som dina föräldrar, inte du själv, gav samtycke till. Och medan detta utreds så uppmanas vi att sitta still i båten och inte lämna registret förrän de hunnit göra det förbjudet.

Därför är det oerhört tacksamt att Folkpartiet liberalerna redan nu klargör att de inte kommer att tillåta polisen att snoka i PKU-registret. Det är mycket vågat att sätta ned foten flera månader innan en utredning presenteras. Men samtidigt visar det på en ideologisk ryggrad som jag ser alltför sällan i rikspolitiken; att man redan från början vet att oavsett vilka avvägningar som måste göras mellan integritet och brottbekämpning, så finns det vissa ingrepp som man helt enkelt inte GÖR mot sina medborgare.

Tänk om de hade vågat göra likadant i FRA-frågan.

Kris i skolan – och radion

Sveriges Radio har dragit igång en hel artikelserie med syfte att granska fp-ledaren Jan Björklunds många påståenden genom åren om den svenska skolans förfall – och hävda att han inte har fog för dem.

Visst är det bra att våra statliga mediebolag ställer makthavarna mot väggen. Ingen ska komma undan med ljug. Men jag kan konstatera att SR:s anklagelselista hade kunnat kortas ned en del om de helt enkelt hade frågat Björklund vilka källor han lutar sig mot, t ex Skolverket. Men det förstås, det blir svårare att misskreditera en politikers påstående, om man samtidigt ska erkänna att det finns en tung, trovärdig källa bakom påståendet.

Men som sagt, bra att de ställer makthavare mot väggen. Om de nu bara kunde lägga en bråkdel av dessa resurser på att även granska en annan partiledares påståenden…

Avdelningen opartiska liknelser

Det blir garanterat en man som efterträder landstingsrådet Malin Pettersson, m, när hon ömsar skinn och blir kommunalråd i framtiden.

– Nyhetsingress i Östra Småland 2008-08-27 (min fetstil).

Jag undrar om Östrans reportrar drog paralleller till ormar även när Johan Persson (s) blev kommunalråd i förfjol. Eller kallade man det något mer folkligt då, som ”sadla om” eller”vidga sina vyer”?

Jag tycker för min del att det ska bli roligt att få tillbaka Malin i kommunpolitiken. Vi arbetade tillsammans i Kultur- och Fritidsnämnden under några år och jag tyckte att hon var mycket engagerad och pålitlig.

Skolbarn positiva till betyg

Själv fick jag vänta till efter halva åttan innan jag fick betyg första gången. Nu hade jag turen att klara mig rätt så bra ändå, men jag minns fortfarande klasskamraten som fick en chock när han öppnade sitt första betygskuvert och satt där med tårar i ögonen i klassrummet. Och det var väl inte så konstigt – när man hade förhalat betygsdebuten i åtta år och byggt upp förväntningar, så blev det en stor grej när det väl kom. Men det värsta var nog att han nu bara hade ett drygt år på sig att göra något åt det. Tänk om han hade haft nio år på sig att komma ikapp istället?

– I Barometern m m svarar jag idag riksdagsledamoten Desirée Liljevall (s), som stämt in i den smått tjatiga klago(s)ången ”betygsätt inte sjuåringar”. Som om det vore den stora ödesfrågan i skolan…

Läs hela insändaren här.

Percy tårar, fast tvärtom

I våras bestämde s-v-mp i Kalmar att strunta i mitt förslag till lösning och istället avskaffa sjukgymnasten i Kalmars grundskolor. Basse drar en parallell till detta som belyser kommunens prioriteringar så sorgligt väl att jag vill gråta.

Varför känns det så ofta som om Kalmar kommun styrs av Percy Nilegård?

Vilket århundrade var det vi levde i nu igen?

Noterar i morgonekot att när Bush säger ”the twenty-first century” så översätter Sveriges Radios journalister det till ”det tjugonde århundradet” – två gånger.

Nog för att svenska journalister ibland har problem med att förstå engelska - men nog borde väl SR-personal kunna känna igen ord som ”first”? Försöker de få Bush att verka dummare än han är?

Även jag blev itutad myten i skolan

Noterar för övrigt att i min biologibok från högstadiet (tryckt 1988) beskrivs mödomshinnan som en hinna som delvis täcker slidan och som kan spricka vid fysisk aktivitet. Intill finns en karta över det kvinnliga skötet där slidväggar, äggstockar osv pekas ut med pilar. Intressant nog så är just denna hinna bara beskriven i brödtexten, men finns inte med på bilden. Kan det vara för att den inte finns?

Bedrövligt att även min generation fått växa upp med denna sexistiska myt.

Mödomshinnan är en myt - befäst den inte med fejkoperationer!

Fan, detta gör mig förbannad. Varför bygga upp en upplyst civilisation om ingen sedan vill försvara den?

– Johan Ingerö exploderar över att kommunalrådet Ann-Sofie Wågström (s) m fl försvarar att landsting ska använda skattepengar till att operera kvinnors könsorgan för att ”återskapa mödomshinnan”.

Wågström verkar drivas av ett genuint intresse att förbättra situationen för utsatta kvinnorna i skamkulturer, och är fullt medveten om att detta inte är en långsiktig lösning. Problemet är bara att hon inte verkar ha någon plan för hur vi ska tackla problemet långsiktigt över huvud taget, och att denna kortsiktiga lösning förvärrar situationen. Jag lämnade denna kommentar på hennes blogg:

Ann-Sofie, är du medveten om att mödomshinnan är en myt dessutom? Det är helt andra faktorer som gör att en del kvinnor blöder, t ex att hon inte har lust. Så om man vill vara på den säkra sidan att varje man får sina blodsdroppar – inte bara de som är dåliga älskare – så måste sjukhusen vara redo att utföra dessa operationer på alla giftasugna kvinnor, även oskulder.

Du kan väl räkna ett tag på vad det skulle kosta för landstingen, och hur många liv man hade kunnat rädda genom att istället operera riktiga sjukdomar för de pengarna. Men tänk även på, som flera andra påpekat, konsekvenserna i ett längre perspektiv. Du skriver förtjänstfullt att vi i det långa loppet måste förbättra de unkna attityderna. Men med dessa operationer kommer det att bli precis tvärtom! Hur tror du synen på mödomshinnan påverkas, om ryktet sprider sig att svenska sjukhus rekonstruerar (och därmed erkänner existensen och viktigheten av) mödomshinnor?

Jag hade kunnat se en viss sympatisk pragmatism i det du förespråkar, om du hade haft en långsiktig plan i bakfickan och om mödomshinnan faktiskt var det som okunniga män tror att det är. Men nu är det inte så, och därmed går inte ens oskulder säkra. Genom att befästa denna myt gör du dem tvärtom mer utsatta.

Visst finns det män som hotar sina kvinnor med både våld och död, om de inte kommer vara oskulder på bröllopsnatten. Dessa män ska ett civiliserat samhälle kasta i finkan eller dylikt, oavsett om de hetter Ali eller Anders.

Jag tror faktiskt att den sjukliga fixeringen vid kvinnans oskuld är mycket svår att rucka på. Däremot tror jag att åtminstone några av grottmännen kan låta sig påverkas av det vetenskapliga konstaterandet att frånvaron av blod faktiskt inte är ett tecken på att kvinnan haft sex. Då slutar de iaf att hänga upp sig på mödomshinneblod, och vi får väl se hur länge fixeringen vid oskuld hänger kvar när männen inte har något sätt att kontrollera sina kvinnors oskuld. Tror inte du det?'

Wågström har fortsatt debatten på Niklas Frykmans blogg, där den sistnämnde har föreslagit bättre insatser för att lösa problemen i det enskilda fallet. Men Wågström verkar inte läsa dessa rader utan fortsätter eka ”men hur ska vi lösa det, då?”.

Demonstration i Kalmar mot FRA

Demonstrationen idag gick bra. Det känns bra att även vi som inte har möjlighet att resa till Stockholm för att bosätta oss utanför riksdagshuset, ändå kan visa vårt stöd för övervaknings-motståndarna i riksdagen som behöver allt stöd de kan få.

Förutom undertecknad så talade även Pierre Nilsson och Zaida Catalán, Elizabeth Morseby spelade en egen version av 34:an och Elisie Jonsson framförde en dikt. Mitt tal i sin helhet följer nedan.

Inledningen

När George Orwell skrev boken "1984" så skildrade han sin rädsla för att vänsterkommunismen i Sovjet skulle ta över den fria världen. Mina föräldrars generation växte upp i en tid då järnridån och kalla kriget var verklighet. Den generationen anser att FRA:s radiospaning höll Sverige säkert från krig, och det stämmer nog. Är det då någon stor grej att FRA, som spanat i etern, nu även börjar spana i kabel? Nej visst, ingen större förändring – förutsatt att vanligt folk även tidigare sände sina veckoplaneringar, inköp, affärshemligheter och kärleksbrev via radio över Östersjön.

Det påstås att FRA-lagen bara ska göra den existerande spaningen teknikneutral. Men då vill jag jämföra med det här brevet: om jag skickar det till min kompis i Stockholm, så kan jag lita på att försvaret kommer inte att sprätta upp mitt brev, läsa det och sen klistra igen det. Där har jag en lagstadgad brevhemlighet som skyddar mina rättigheter. Men om jag försöker skicka precis samma brev elektroniskt, då ska FRA plötsligt ha tillgång till det. Är det teknikneutral lagstiftning?

Presentationen

Jag heter Björn Brändewall och kommer från Liberala ungdomsförbundet. Jag är även aktiv inom Folkpartiet, där jag under våren har medverkat till att Folkpartiet i Kalmar län, tillsammans med många andra län i ungefär halva Sverige, uppmanade riksdagen att stoppa FRA-beslutet.

Jag kommer att prata om det partipolitiska spelet bakom FRA-lagen, både från höger och vänster, och vad detta säger om vårt demokratiskick, och vad vi kan göra åt det.

Sensmoralen

Otto von Bismarck lär ha sagt att ”folk mår bäst av att inte se på när lagar eller korv tillverkas”.

I fallet med FRA-lagen så verkar det tyvärr stämma rätt så bra.

Bakgrunden

Hur kunde sossarna tro att de skulle få igenom FRA-lagen?

För det var ju den socialdemokratiska regeringen, som försökte fullborda sitt Bodströmsamhälle med en lag som skulle övervaka praktiskt taget allas e-post, internetanvändande och telefonsamtal. Det var socialdemokraterna, som 2005 gav Försvarsdepartementet i uppdrag att ta fram FRA-lagen, i en version som var ännu mer integritetskränkande än den vi nu har. Detta verkar ibland ha glömts bort i debatten.

Kanske blev det interna stridigheter mellan ministrarna. Kanske var sossarna för smarta för att lägga ett sånt här kamikaze-förslag under ett valår, så de lät det ligga i nån skrivbordlåda i Rosenbad. Alliansen vann valet ändå och bildade regering. Men om sossarna hade varit dumma som tagit fram lagen, så överträffades denna dumhet av den nytillträdde försvarsministern Mikael Odenberg, som trodde att han kunde öppna den där skrivbordslådan, putsa bort de värsta integritetskränkningarna i sossarnas förslag och sen driva det själv.

Kortslutningen

Nu blir istället frågan: Hur kunde alliansregeringen tro att de skulle få igenom FRA-lagen? Inget alliansparti hade gått till val på att införa massavlyssning - tvärtom! Folkpartiet hade nyligen antagit ett punktprogram som slog vakt om den personliga integriteten. Centerpartiet hade till och med lanserat ett öppenhetsmanifest som uttryckligen tog avstånd mot FRA:s spaning. Jag är mycket kritisk till hur inte minst min egen partiledning varit dåliga på att föränkra FRA-frågan i partiet och givit ett toppstyrt intryck.

FRA-förslaget är inte moderatpolitik, folkpartipolitik, centerpolitik, kd-politik. Det är inte ens allianspolitik. Det kan bara beskrivas som "regeringspolitik". Om Reinfeldt & co tvunget skulle visa sin regeringsduglighet, så kan man fråga sig varför de valde just denna fråga att sätta ned foten på.

Enorma inskränkningar i våra grundläggande rättigheter. Minimala möjjligheter att få fast några terrorister. Och att försöka få igenom detta i en allians full med humanister och liberaler, som historiskt alltid kämpat mot ett övervakningssamhälle! Det går ju bara inte!

Omröstningen

Så hur löste man det? Jo, nye försvarsministern Tolgfors sa att FRA skulle kunna rädda svenska liv i Afghanistan, om man bara fick snoka lite i kablarna. Detta framförde regeringen som sitt huvudargument för att få borgerliga riksdagsledamöter att rösta Ja till FRA. De som inte nöjde sig med detta ombeddes rätta sig i ledet ändå. En del gjorde det mer än gärna, det ska erkännas.

Det var bara det, att när omröstningen väl var avklarad så gick FRA-chefen ut och sa att detta skulle inte alls hjälpa dem i Afghanistan, utan att det klarade de redan idag genom sin ordinarie spaning.

* * *

Fredrick Federley och Annie Johansson var många liberalers hopp. Särskilt Federley hade länge tagit debatten mot massavlyssningen på ett sätt som få i centerpartiet gjorde.

Men det nådde inte hela vägen fram. Med gråten i halsen fick även dessa liberaler vika sig för regeringspiskorna och spela upp en farsartad teaterscen där de begärde återremiss och presenterade några tilläggsyrkanden. Dessa tillägg var visserligen integritetsstärkande. Det var faktiskt "hängslen och livrem" för integriteten som man lade till FRA-lagen. Problemen är bara att det var som att sätta hängslen och livrem på en orm – den kan lätt slingra sig ändå.

För det kvittar ju hur många kontrollinstanser man lastar på FRA för att kontrollera att de inte missbrukar informationen de i all hemlighet fått tillgång till. Problemet är ju att de får tillgång till informationen över huvud taget!

Mobbningen

Skammen ska inte ligga på Federley och Johansson, för de försökte verkligen, även om de inte nådde hela vägen fram. Skammen ska istället ligga på de som motarbetade dem. Skammen ska ligga på alla, oavsett partifärg, som försökt tvinga andra att rösta emot sin övertygelse.

För det är ju det de är valda att göra, våra riksdagsledamöter. Rösta efter sin övertygelse. Det är ju det vi har personvalet för. Men om inte ens Annie Johansson, som var personkryssad in i riksdagen - om det inte ens då ska spela roll vilken människa man röstar på, utan bara vilket parti, ja då kan vi väl lika gärna ersätta riksdagen med 349 vaxdockor och sen låta varje partiledare få förfoga över rösterna. Tänk, vad mycket politikerarvoden vi skulle spara in!

Lyckligtvis fanns det folk som gick emot strömmen. Jag tänker på de folkpartister, som vägrade trycka på Ja-knapparna och därmed gav åtminstone mig en strimma hopp. Efteråt har vi fått veta att även dessa var hårt pressade att rösta Ja. Camilla Lindberg, folkpartiet, har vittnat om hur hennes gruppledare i riksdagen hotade med utfrysning, och moderaten Karl Sigfrid ska ha blivit utsatt för ett drev från sitt eget parti som inte är värdigt vuxna människor. Detta i vårt lands högsta lagstiftande församling. Jag har sett tecken på detta förr, som när socialdemokraten Hillevi Larsson tvingas rösta nej till att införa republik, fastän hon är ordförande i republikanska föreningen. Jag har sett det förr, men jag förväntade mig faktiskt mer av den här regeringen.

Grundlagarna

Jag lämnar FRA-frågan ett ögonblick, för att prata om något större: våra grundlagar. Jag anser att om vi ska kunna ha kvar förtroendet för Sveriges demokrati, så måste dessa mobbingfasoner i riksdagen, oavsett parti eller block, förpassas till historien. Förhoppningsvis sker detta, om vi kraftigt förstärker personvalet och tar bort de så kallade spärrarna, så att det alltid blir den som får flest röster som kommer in i riksdagen - oavsett om man står högt upp på valsedeln eller ej. Då kommer det vara glasklart att man är vald för att rösta enligt sina egna åsikter, inte partitoppens. Då har vi flyttat tillbaka en stor del av makten från partierna till väljarna. Då kan vi utkräva ansvar på ett helt annat sätt.

Detta föreslår en nyutkommen grundlagsutredning, som fem av riksdagens sju partier har ställt sig bakom; allianspartierna och miljöpartiet. Utredningen föreslår även att Sverige ska inrätta en författningsdomstol. Såna har till uppgift att hindra riksdag och regering från att stifta vansinniga lagar. Det gör den genom att den kontrollerar så att nya lagar inte bryter mot våra grundläggande rättigheter, som yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Hur väl tror ni att FRA-lagen hade klarat sig under en sådan granskning?

Det jag pratar om nu är grundlagsändringar, och såna kräver som bekant två riksdagsbeslut med ett val emellan, så jag hoppas innerligt att dessa demokratiseringar kommer att gå igenom, och att en eventuell socialdemokratisk regering inte kommer att kunna sätta stopp för dem. Sverige behöver verkligen grundlagar som är anpassade för 2000-talet.

Alternativet

Tillbaka till FRA. Men hallå, säger väl nån. Det var ju bara blå politiker som röstade Ja till FRA. Då behöver vi väl bara ersätta dem med röda i nästa val, så löser det sig?

Tillåt mig tvivla. För den här soppan har inte bara visat hur svårt det kan vara att lyda under en regeringspiska. Den har även visat hur lätt det är att sitta i opposition, där man inte behöver ta ansvar. Det var socialdemokraterna som hittade på FRA-lagen. Men när de märkte att den nya regeringen försökte driva igenom den på egen hand, blev sossarna lägligt nog motståndare till sin egen lag och började prata så varmt, så varmt om den personliga integriteten. De ignorerade regeringens inbjudningar till blocköverskridande förhandlingar, och gick istället ut med pressmeddelanden där de påståd att regeringen inte ville förhandla. Det luktar taktik, och röstfiske lång väg, och jag är rädd att vurmandet för den personliga integriteten kan försvinna lika hastigt som det dök upp.

"Vi lovar att riva upp FRA-lagen!" ropade Mona Sahlin och Maria Wetterstrand härom veckan. Sossarna och Miljöpartiet hade gjort upp. Men det som inte sades lika högt, var att de i slutändan har tänkt ersätta FRA med en ny lag, med några småändringar som verkar vara lika kosmetiska som de som Fredrick Federley fick igenom. Ytterligare hängslen och livremmar på ormen, alltså.

Gräsrotsrörelsen

Men lyckligtvis finns det mer uppriktiga FRA-motståndare inom socialdemokratin, som man vågar ta mer på allvar. Som vet att de måste påverka sitt eget parti inifrån, nu, för att som det ser ut idag så lär inte ett regeringsskifte leda till att den kränkande spaningen försvinner. Möjligen att den tar semester något år. Dessa sossar hoppas jag att ni alla stöttar, på samma sätt som jag hoppas att de folkpartistiska riksdagsledamöterna får ett brett stöd.

För dom två folkpartikvinnor som gick emot FRA, fick härom veckan stöd av två till, och sen ytterligare två. Allt fler är beredda att skriva en motion som river upp FRA-beslutet i höst. Bättre sent än aldrig, får man väl säga. Jag vill dock inte kalla de här kvinnorna för rebeller, för de har fullt stöd i Folkpartiets partiprogram. Redan på den första sidan slår programmet fast att den personliga integriteten inte får kränkas. Däremot finns det inte en enda rad som förespråkar massavlyssning av svenska folket. Så dessa folkpartister är inte rebellerna, utan de som gör sina jobb.

Jag vet inte om dom gör det här för att de är trötta på regeringspiskan, eller för att regeringen och FRA ger hela tiden ger dem olika besked om behovet av spaning. Men jag är övertygad om att dessa sex bara är toppen på isberget. Det finns många fler som verkligen våndades över det här beslutet, men inte såg nåt vettigare alternativ. Med vårt stöd, kan många fler från alla allianspartier våga kliva fram och tillsammans med politiker i oppositionen skapa det alternativet.

Avslutningsvis vill jag föreslå olika sätt för dig och mig att påverka.

• Skicka brev till riksdagsledamöter – personliga brev.
• Var artig och konstruktiv, för då kommer man längre, än om man bara gnäller och förolämpar.
• Gå med i det nystartade nätverket Borgerligt nej till FRA-lagen, och skriv på deras upprop.
• Sedan en längre tid finns även Centeruppropet, med ett liknande syfte, och jag tror det cirkulerar en namninsamling här på torget just nu.
• Kräv realistiska lagändringar. Signalspaning behövs och kommer inte att försvinna. Men kräv att det ska finnas brottsmisstanke för att få avlyssna någon, det är det viktigaste av allt för att förhindra massavlyssning. Kräv att alla avlyssningsuppdrag ska redovisas i efterhand, åtminstone för riksdagen. Ifrågasätt varför politiker ska få ge spaningsuppdrag – är inte det försvarets och polisens sak att bedöma?
• Och angående grundlagsändringarna som jag pratade om: Sätt press på socialdemokraterna och vänsterpartiet att gå med på dessa, och om inte det går, rösta borgerligt eller på miljöpartiet 2010 så att de går igenom, för det är på lång sikt viktigare än t o m FRA.

Tack för att ni har lyssnat.

Ordets makt

Detta är det som irriterar mig mest med Jan Björklunds tal i Almedalen härom veckan:

	Jan Björklunds tal	Maud Olofssons tal
”Liberal”	1 gång	1 gång
”Krav”	6 gånger	0 gånger
”Frihet”	0 gånger	11 gånger

Varför är fp-topparna nuförtiden så fobiskt rädda att ta ordet ”frihet” i sin mun, i en tid när nästan alla andra partier kallar sig liberala, och friheten ständigt firar nya triumfer jorden runt i form av historiska fattigdomsminskningar, kvinnobemyndiganden och fredsperioder? De som stått upp för dessa ideal i motvind, årtionde efter årtionde, borde gott kunna sträcka på sig när friheten väl blir poppis, istället för att rygga undan och låta de gamla förmyndarna sno rampljuset.

Jag vet att partiledningens aversion mot ordet inte delas av partimedlemmarna. Är det någon PR-dummer som har kommit på det, eller?

Det finns dock en viss tröst. Ta en titt på han som brukar vara den främste beskyllaren mot Björklund för att ställa för mycket krav:

	Lars Ohlys tal
”Liberal”	0 gånger
”Krav”	23 gånger
”Frihet”	2 gånger

FRA-demonstration på lördag

Nätverket Svart måndag anordnar en partipolitiskt obunden demonstration mot FRA-lagen. Stortorget i Kalmar, 26 juli kl 13.00-15.00. Jag kommer eventuellt att hålla ett tal å Liberala ungdomsförbundets vägnar.

Ekologisk mat är inte snällare mot klimatet

Livsmedelsverket ska ”miljöanpassa sina kostråd”. Nu ska det alltså inte bara handla om vilken mat som är nyttig för oss, utan de ska blanda in miljöpåverkan i kostråden. Jag tror inte det är en bra väg att gå, för det blandar ihop de olika faktorerna så att konsumenter inte lika lätt kan avgöra vad som är bra för just deras situation. Bättre vore om alla miljöavgifter vore inbakade i matpriset, så att miljöfarligt framtagna livsmedel per definition blir dyrare. Marknadslösningar for teh Win!

Men inget ont utan att det för något gott med sig. I samma veva kom livsmedelsverket fram till att ekologisk mat är inte snällare mot klimatet än konventionellt (läs: modernt) odlad mat. Företaget KRAV håller inte med, men det var väl väntat eftersom de tjänar stora licenspengar på att eko-certifiera gårdar. Jag har inte så mycket till övers för KRAV, men det får bli en egen bloggpost nån gång…

---

Uppdatering: How organic food contributes to climate change skriver mer på samma ämne. Artikeln debatteras flitigt, men jag känner mig inte tillräckligt insatt för att avgöra vilka argument som är riktiga.

Bra med fp-uppror mot FRA

I dagens Östran ger jag och andra lokala folkpartister vårt helhjärtade stöd till de riksdagsledamöter som sent omsider gjort uppror mot FRA-lagen. Fattas bara annat, med tanke på att vi i länet krävde detta omtag redan i våras. Partiet har nu instiftat en arbetsgrupp, och de signaler jag fått tyder på att de tänker vara rejält lyhörda den här gången.

Om nu bara Östran kunde sluta använda den där inaktuella bilden på mig, så vore dagen perfekt…

...och så var de sex

Agneta Berliner och nån till ansluter sig till listan av fp-riksdagsledamöter (bara kvinnor?) som är redo att riva upp FRA-lagen. Undrar dock vem den sjätte är, SVT är otydliga på den punkten.

Detta innebär förstås inte att de är förlåtna för att flera av dem skämde ut partiet genom att rösta Ja till att börja med. Men det är en bra bit på vägen.

Ta en köttfri dag!

Ta en köttfri dag, tycker två djurvänner. Och det kan man väl! Oavsett om man gör det för djurens, ekonomins, miljöns eller sin egen skull, så är det himla gott med vegetariska saker. Eller vad sägs om den här: Italiensk penne med tomat-och olivsås (fullkornspenne rockar).

Dagens köttimitationer är f ö väldigt goda och vansinnigt näringsrika, även om de inte smakar precis som kött. Jag har blivit så van att använda dem, att jag knappt märkt att jag allt mer sällan äter kötträtter. Min topplista:

1. Quornfiléer - använd istället för kycklingfilé i grytor (eller det här), eller grilla dem bara som de är. De är så goda att man nästan kan äta dem råa. Men dyra.
2. Gourmetbullar - underbara till makaroner med en klick ketchup! Smakar lite som den knapriga ytan på ett stekt ägg.
3. Sojakorv - lite torr om man bara grillar den, så stek den i en klick margarin. När man vant sig vid sojakorv tycker man att vanlig varmkorm smakar jätteflottigt. (Vilket det ju är.)
4. Veggo Grytbitar och Strimlor - köps torra och kokas sen upp till femdubbla vikten, vilket gör dem betydligt billigare än de andra sakerna på denna lista. Använd grytbitarna i biff stroganoff med någon Uncle Ben-sås! Strimlorna har en mycket köttliknande konsistens.
5. Quornfärs - använd i köttfärspajer, nån kryddig bolognese eller tacos.

Grytbitar, strimlor och quornfärs har ganska så neutral smak, så kompensera dem med extra kryddor och smakrika såser!

Alltfler fp-riksdagsledamöter kritiserar FRA (uppdaterad 17 juli)

Tunga folkpartister – fyra riksdagsledamöter och tre tidigare partiledare – tar nu fram storsläggan mot FRA-lagen och kritiserar den egna regeringen i DN Debatt.

En som sticker ut i mängden är Maria Lundqvist-Brömster, med tanke på att hon röstade Ja till lagen i juni. Uppenbarligen har hon kommit på andra tankar nu. Och jag är förstås glad att hon därmed står för samma ståndpunkt som jag. Men oavsett sakfrågan, så ger det mig förnyat hopp för demokratin när enskilda ledamöter vågar ompröva sina beslut och inte försvarar dem in absurdum. Heja Maria!

Det börjar bli rätt många som trotsar partipiskorna nu. Det ska bli spännande att se hur det går i höst, när de där tilläggen till lagen ska klubbas igenom i riksdagen. Jag kan riktigt se ”Reinfeldt” ropa ”Sit down! sit down!”.

Även i sakfrågan så noterar folkpartisterna förtjänstfullt att denna lag inte alls gör spaningen ”teknikneutral” så som FRA-förespråkare hävdar – tvärtom. Jag kan fortfarande skriva ett brev, lägga det i ett kuvert och skicka det utomlands UTAN att det svenska försvaret öppnar och läser brevet. Men om jag gör detsamma med ett e-brev så vill de minsann få snoka! Då bryr de sig inte om brevhemlighets-lagen längre!

---

Uppdatering: Men självklart är jag inte mer naiv än att jag inser hur bekvämt det är att först vika sig för partipiskan och rösta Ja, och sen i efterhand, när opinionen går våldsamt emot beslutet och det är försent att ändra, markera mot FRA. Orsaken kan vara antingen oblyg populism, eller att mediastormen var droppen som fick bägaren att rinna över, fick Maria m fl att bryta upp från grupptrycket. Sanningen vet bara riksdagsledamöterna själva, förstås.

Partisterna ger olika mycket i dricks

Det finns underhållande teorier om att folk till höger är mer generösa än de till vänster, och i Almedalen hittade jag ytterligare tecken på detta:

En markant skillnad för ett visst parti, som inte direkt styrs av fattiglappar…

Detta var på den svarta tavlan i puben i kårhuset Rindi, precis bakom Almedals-scenen, där man har lite utfrågning och sånt efter varje tal. Jag åkte hem innan Maria Wetterstrand talade, så det återstår att se om (v) och i viss mån (mp) ger lika lite dricks som (s), samt om (m) är lika generösa som de övriga borgerliga partierna.

---

Uppdatering: Enligt uppgift så ska siffran på Miljöpartiet vara 17 kr.

Tysta protester mot främlingsfientlighet

Jag har ännu inte skrivit något om mina äventyr i Visby, men det har Lotte Zenkert på Barometern.

Almedalen nästa!

På söndag drar jag till Visby och politikerveckan! Ska bli kul att semestra. I år ser jag till att ta med mig cykeln, så att man mycket lättare kan ta sig mellan seminarierna - och på nån liten utflykt.

Matathon(c)hatt om FRA imorgon

Uppdatering: jag har lagt till de svar som jag fick i chatten, nedan. Det känns tyvärr som att alla svar var av karaktären ”vi förstår dilemmat men vi i riksdagen har motsatt uppfattning om hotbild och spaningens effektivitet jämfört med alla andra experter och allianspolitiker i Sverige”.

---

Centerpartiet anordnar ett marathonchatt om FRA imorgon – under hela 12 timmar ska de försvara hur de kunde rösta ja till FRA. Modigt initiativ måste jag säga, men det ska bli intressant att se om de kommer ut ur det här med hedern i behåll. Jag tänker ställa följande frågor, om inte någon annan hinner före.

• Några månader innan valet 2006 presenterade centerpartiet ett ”Öppenhetsmanifest”. I det beskriver ni ”rätt(en) för Försvarets radioanstalt att signalspana på trådbunden kommunikation” som ett hot mot det öppna samhället, ja FRA är faktiskt första punkten på er lista. ”Vänskapskretsar (…) och andra preferenser som borde vara privata blir mer eller mindre allmän egendom.” Kan väljare tolka detta på något annat sätt än att centerpartiet gick till val på att bekämpa FRA-lagen? De mindre förändringar som riksdagen klubbade igenom fem i tolv har ju knappast förändrat ”hotet” som ni beskriver.
  
  Sofia Larsen svarade: ”Centerpartiet, som du säkert vet, sätter frågan om integritet mycket högt. Det är anledningen till att vi så starkt kämpat för att lyfta integritetsfrågan generellt och specifikt kring FRA. Det förslag som socialdemokraterna förde fram var långt ifrån så integritetsskyddat som det som riksdagen nu beslutat om. Centerpartiet har under förslagets framtagande återkommande arbetat med frågan och lyft in centrala delar för att stärka den personliga integriteten. Trots detta har vi haft stor vånda och det har varit ett mycket svårt beslut att fatta.”
  
  
• Maud Olofsson har i luftiga ordalag beskrivit centerns Ja till FRA som resultatet av en kompromiss i allianssamarbetet. Jag undrar då: en kompromiss med vem? Vem är det som har drivit frågan, förutom socialdemokraterna? (m) och (fp) har aldrig haft FRA uppe i partiprogram, valmanifest eller dylikt. (kd) har varit ganska så tysta. (c) gick t.o.m. till val på ett öppenhetsmanifest som var kritiskt till FRA-lagen. Så vem är det som ville ha igenom lagen egentligen? USA?
  
  Staffan Danielsson svarade: ”Sverige har inhämtat underrättelseinformation genom signalspaning sedan andra världskriget. Länderna i vår omvärld arbetar med detta. Sveriges bedömning är att en noga reglerad signalspaning behövs för att kunna skydda medborgarna mot allvarliga yttre hot.”
  (Jag tyckte inte att detta var så mycket till svar, så efter lite artigt tjatande fick jag mer:)
  ”Integritetsfrågorna är mycket viktiga för oss i centerpartiet, vilket är mycket tydligt i vårt öppenhetsmanifest. Nu har vi arbetat in en rad integritetsstärkande åtgärder i den nya lagen. Vid avvägningen mellan landets säkerhet och integritetsintrånget har vi landat i – liksom sex av riksdagens sju partier – att det tyvärr behövs underrättelseinhämtning genom signalspaning, men vi har byggt in starka åtgärder till skydd för integriteten.”
  
  
• Försvarets Forskningsinstitut, FOI beskriver FRA-lagen som tandlös i kampen mot yttre hot. Så hur stort anser ni att ”det yttre hotet” är? Kriminologiprofessor Leif GW Persson beskriver risken för en svensk att dö i ett terrorattentat som så liten att ”den inte ens är beräkningsbar”. Anser ni att det är en rimlig proportion att övervaka hela svenska folket, med alla konsekvenser som det för med sig för rättssäkerheten, meddelarskyddet och yttrandefriheten, för att skydda… i princip ingen alls?
  
  Lars Weinehall fick denna fråga men besvarade den inte.
  
  
• Varför ska riksdag och regering kunna ge FRA spaningsuppdrag? Skall inte sådant vara förbehållet endast försvaret och eventuellt polisen? Riksdagen är en lagstiftande församling – inget annat – och borde inte ha sådana befogenheter.
  
  Staffan Danielsson fick denna fråga men besvarade den inte.
  
  
• Varför öser ni miljarder på en FRA-spaning som tunga remissinstanser bedömer som ett slag i luften, samtidigt som ni skär ner på försvaret i övrigt? Är det att ”trygga medborgarnas säkerhet”?
  
  Sofia Larsen fick en liknande fråga och svarade: ”Det är viktigt att vi satsar på både och. Självfallet skall vårt försvar och våra soldater ha bra utrustning, men samtidigt krävs också att vi har teknik för den nya tidens hot.”