Läraryrket ett framtidsyrke igen

Debatten fortsätter. Medan min replik om skolresultaten väntade på att publiceras härom veckan, inkom ett annat inlägg från Birger Einarsson den 18/12. Mitt svar på Einarsson publicerades i lördagens Östran:

Birger Einarsson har lämnat en kommentar på min insändare 9/12 om skolpolitiken. Det höga tonläget förvånar, men blir kanske begripligt om man vet att Einarsson kandiderade för Vänsterpartiet i kommunvalet 2010. Jag tänker inte bemöta personangreppen utan fokuserar på sakfrågorna.

Einarssons inlägg är fyllt med fördomar som gång på gång har motbevisats, men som fortfarande sprids från vänstern. Tvärtemot Einarssons påstående så innebär skolvalet frihet för alla elever att välja - läs lagen! Istället för att haka upp sig på ägarformerna borde Einarsson titta på vad mångfalden faktiskt tillför klassrummen.

Som jag redan redogjort för i inlägg 21/12, visar forskning att 1990-talets friskolereform varit positivt för kunskapsresultaten, utan att ge någon försämring för elever "från resurssvaga hem". Utan det fria skolvalet hade alltså Sveriges internationella kunskapstapp varit större, inte mindre.

Något som däremot verkligen har slagit ut barn till lågutbildade är vänsterns paradgren, nämligen 1970-talets avskaffande av betyg i låg- och mellanstadiet. Detta visade myndigheten IFAU år 2010, i den största studie som gjorts kring de långsiktiga effekterna av borttagna betyg i grundskolan. Vi i Folkpartiet liberalerna vill ha tidigare och tydliga betyg i skolan så att alla elever ska ses och få lika möjligheter, oavsett bakgrund.

I en sak ska jag dock ge Einarsson rätt. Den avgörande reformen, viktigare än betyg, prov eller läroplaner, är kompetenta och engagerade lärare. Detta är samtidigt en utveckling som tar längre tid att vända än något annat. Och Vänsterpartiets partiprogram berör inte läraryrket med ett endaste ord.

Folkpartiet och regeringen har däremot storsatsat på lärarlönerna samt städat upp lärarutbildningen efter de rödgröna och gjort om den från grunden. Det har gett resultat - efter femton års nedgång ökar söktrycket till lärarutbildningen igen. Högskolorna kan välja ut de bästa studenterna istället för att tvingas anta alla som söker. Läraryrket börjar återigen ses som ett framtidsyrke med status.

De första studenterna som nu går denna utbildning kommer att vara redo att anställas från höstterminen 2015. Solen börjar gå upp. Men enligt vänsterns tideräkning antar jag att även denna reform bär skulden för resultaten hos de elever som gick i skolan 2003-2012.

Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd

Mitt tal på manifestationen idag

Jag har nog aldrig deltagit i ett så långt demonstrationståg förr. Enorm uppslutning!

Det är en ära för mig som liberal att få stå här idag och tala om det jag tror mest på: ALLA människors LIKA värde!

För alla är vi människor med lika värde, oavsätt vart vi kommer ifrån, vilken hudfärg vi har, om vi är man eller kvinna, ung eller gammal, sjuk eller frisk!
Alla är vi människor med samma ursprung, vilket modern forskning kan bevisa idag.

Forskning visar även att vi blir bättre på att lösa problem om vi är i blandade grupper. Det annorlunda kan störa och irritera - men det är också därför det behövs. Om en grupp är för likartad, så arbetar de visserligen smidigt och bekvämt, men drabbas lätt av grupptänk - ingen kommer med invändningar, ingen utforskar alternativ, oliktänkande vågar inte säga sin mening, och man försöker bara bekräfta de egna perspektiven. Då är det inte konstigt att det i sådana miljöer har kunnat uppstå sjuka idéer som de om rasism och nazism, eller nationalsocialism.

Rasism är nonsens. Vi hör alla till samma ras, och vi blandar oss hela tiden. Vi människor har alltid rest runt och sökt nya platser. Det är genom resandet över gränser mellan olika nationer, kulturer och synsätt som vi kan och har berikat oss med kunskap.

Adolf Hitler fattade inte detta. Han ledde Nationalsocialistiska Tyska Arbetarepartiet med en tro på nationen som grund för folkets samhörighet och förvirrad renodling av de påhittade raserna. Men samhällen byggs inte av nationer; samhällen byggs av enskilda människor, som får röra sig och blanda sig fritt.

Ställ dig själv en fråga, nästa gång någon pratar om reglerad invandring. Ställ dig frågan varför gränserna ska vara just nationella. Varför inte sätta upp gränser mellan regioner i landet, eller mellan kommuner? Ska vi kalmarpolitiker sitta och säga bu eller bä när någon vill komma hit från Färjestaden och jobba?

Nej, det ska vi inte. För att samhällen som sätter upp gränser och slutar blanda sig, förfaller. Det var med sådana politiska beslut som Kina från 1400-talet gick ner sig totalt, från världens supermakt, till ett av världens fattigaste länder. Vi behöver ett ständigt blodomlopp av nya idéer och kulturintryck i samhället för att utvecklas.

Vi lever nu i globaliseringens tid. Det är bra. Globaliseringen är nämligen nationalsocialismens raka motsats - ett utsuddandet av nationsgränserna och en global marknadsplats med den kapitalism som Hitler så djupt hatade, där det inte spelar någon roll hur du ser ut, utan vilka nya idéer du har att tillföra.

Detta lyfter människor ur fattigdom. När jag föddes befann sig hälften av världens befolkning i u-länder i extrem fattigdom. De kunde inte få mat för dagen. Med global handel så har det idag minskat till en fjärdedel. Det har aldrig skett något liknande i världshistorien. Vi ska vara väldigt glada att nationalsocialismen inte gick segrande ut ur andra världskriget.

Som svenska medborgare bör vi komma ihåg att det är bara 40 år sen vi slöt gränserna för folk som ville arbeta här, vi lät i princip bara lät flyktingar komma hit. Nu är gränserna öppnare igen men hur bemöter vi dem som kommer hit? Ärligt, hur möter vi dem som kommer hit?
Är vi bara välmenande, eller är vi även nedvärderande, när vi tror att den som jobbade som kirurg i ett annat land inte kan jobba på ett svenskt sjukhus, utan får köra taxi istället? Vi skapar en grogrund för farligt grupptänk när vi sätter upp specifika krav för att få jobba på en svensk arbetsplats, och inbillar oss att vi svenskar alltid redan har de bästa lösningarna. Som sagt: grupper är bättre på att lösa problem om de är blandade.

Det är inte här på Larmtorget som vi besegrar rasismen och främlingsfientligheten. Kampen för ett tolerant samhälle för var och en av er ni går hem och åter till era dagliga möten i vardagen. När ni säger ifrån när ni hör fördomar i fikarummet, eller vid släktmiddagen. När ni ger en utländsk arbetssökande en chans att visa vad hen går för på ditt jobb. Eller när du helt enkelt stiger utanför din komfortzon och umgås, bara umgås, med människor med en helt annan bakgrund än din egen.

Vänstern förstör allt igen

Inför manifestationen mot rasism och nazism uttryckte jag igår min fromma förhoppning att den politiska vänsterkanten skulle kunna hålla sig inom anständighetens ramar den här gången. De upphör dock aldrig att göra en besviken.

I Östran idag finns en insändare från Kommunistiska partiet, Ung vänster och Syndikalistiska ungdomsförbundet som kräver att ett av Kalmars demokratiskt valda partier ska uteslutas från manifestationen. På nyhetsplats kan vi även läsa om hur arrangören, en privatperson som just nu lägger all sin tid på detta, har fått motta många hot från vänstersympatisörer av samma anledning. Ni kan nog gissa vilket parti de vill utesluta, men jag tänker avstå från att nämna det vid namn. Principiellt hade det nämligen kunnat handla om vilket parti som helst, och det handlar om hur vi ser på vår demokrati.

Det finns partier som står för hemska saker, som inte respekterar att människor är olika, som vill stänga våra gränser för människor som med hederligt arbete vill skapa sig ett bättre liv i Sverige, som försvarar förtryckande diktaturer, som sprider hat och lögner. Dessa må och bör vi bekämpa till vårt sista andetag, med ord och kunskap, aldrig med våld.

Men. När en avsevärd del av folket har lagt sin röst på dem, så måste vi acceptera att de är lika folkvalda som vi själva. Det betyder inte att vi måste respektera deras åsikter, men vi måste respektera deras närvaro och chanser att delta i det demokratiska samtalet på lika villkor. (Och om vi försöker frysa ut dem så får de bara sympatiröster för det.) Vi bör samtidigt se det som ett misslyckande att vi inte tagit debatten tillräckligt eller på annat sätt inte nått fram till väljarna med bättre politik och värderingar.

Arrangören har behandlat alla lika, genom att bjuda in samtliga kommunfullmäktiges partier. Vänsterorganisationerna ovan beskyller henom för att därmed ”skänka legitimitet” åt partiet. Men det är fel. De som har skänkt legitimiteten är väljarna. Bryr man sig om demokrati så förhåller man sig till detta.

Vi inbjudna partier har fått en tydlig uppmaning från arrangören att hålla manifestationen fri från partipolitik. Jag respekterar den uppmaningen, som bottnar i synen att den här frågan är så viktig att den står över partipolitiskt käbbel. Ung vänster är ungdomsförbund till Vänsterpartiet, ett av de inbjudna partierna. Har Ung vänster förankrat detta utspel med sitt moderparti?

Slutligen. På tal om att skänka legitimitet. Det finns bara en ideologi som har dödat fler människor än nazismen, och det är kommunismen. Men kommunister har dock Ung vänster inget emot att synas med och samarbeta med.

Knäppdrömmen om friskolan

Lite mellandags-humor!

Jag har ju skrivit extra mycket på sistone om de många myter om friskolereformen som slungas i politiken och i medierna, och som förstås påverkar allmänhetens uppfattningar. En bekant till mig har mycket fantasifyllda drömmar, ”knäpp-drömmar”, och delar ibland med sig av dem i SMS av imponerande längd. Eftersom den senaste berör denna mediala diskussion, och var extra rolig, publicerar jag den här med upphovsmannens tillåtelse.

Eventuella likheter med verkligheten är helt och hållet inbillade. ;)

Förord: Ja, nu har ju inte jag någon åsikt om friskolor - och skulle aldrig påstå att *alla* medier bluffar - men så här knäppt drömde jag nyligen:

Fiskkolan som reg(l)eringen glömde

I sin oändliga idéström, har regeringen bestämt att friskolor nu *bara* ska få drivas, av den oseriösa delen av spåtantsindustrin.

(Gamla tanter är ju aldrig fel... B-) )

Och i äkta McDrive-anda, så har McDuckerna... - hrm, jag menar "moderaterna" - bestämt att undervisning *bara* får ske på busshållplatser, lite snabbt, medan man väntar på bussen! o_O

(Denna sk. "gatuundervisning" skulle visst "spara pengar", hette det.)

Så... Där står dom stränga spåtanterna, med sina stora örhängen och lila paljettkåpor, i Pressbyråns busskur...

Dom kraxar på som "Mor i skutan", och lär ut... hm, bokstäverna Y, 3, V, # och X. (!)

(Jodå, man *kan* läsa i drömmar. :-| )

- Men varför då inte lära ut *hela* alfabetet, undrar ni? - Jo, för att dom inte har råd.

Så dom här fem är "bokstäverna" man lär sig - och därmed basta! XD

("Fem-inism"? ;-) )

Dock får man lära sig hela ord - men bara sk. "transnymer". Dvs. ord som ÄNDRAR sig, som i "Harry Potter", och blir till liknande ord, som blir till liknande, osv. :

Så på (reklam)tavlan står det:

"MUSTASCH
MESSTACK
MISSTAG"

Jodå.

Och där vaknade jag.

Men jag är högst öppen för tolkningar?

Manifestation mot rasism och nazism på lördag

På lördag anordnas det en manifestation mot rasism och nazism. Samtliga partier i Kalmar kommunfullmäktige har bjudits in, och jag kommer att hålla ett tal för Folkpartiet liberalernas del.

Kärrtorp-manifestationen förra veckan blev ett försök för extremvänstern att försöka förringa sitt ansvar för och deltagande i det politiska våldet, men jag hoppas att vi kommer att hålla en bättre nivå i Kalmar och att vi blir många, så att vi visar att vi är en stor majoritet som inte vill företrädas av någon sorts våldsromantiserande eller hatspridande extremister.

Jag svarar om PISA och friskolor

På Östrans insändarsida pågår ett replikskifte mellan mig och Jonas Hellberg (S) om de sjunkande skolresultaten och hur vi ska vända utvecklingen. Igår publicerades mitt andra inlägg, som följer nedan. Det skickades in den 13 december, så andra angrepp på mig som har publicerats på insändarsidan därefter har jag inte kunnat bemöta här.

Det får vara nog med löst tyckande i skoldebatten. Först krävde Jonas Hellberg (S) att Jan Björklund (FP) skulle avgå, för att PISA-skolresultaten sjunkit för de elever som hade gått i den gamla skolan, innan Folkpartiets stora reformer trädde i kraft. Var och en som är intellektuellt hederlig och kan räkna några år på en tidslinje inser att detta är helt orimligt.

Nu försöker Hellberg istället skylla de sjunkande skolresultaten på friskolorna. Även detta är struntprat. Redan 2005 visade Skolverkets rapport att friskolereformen ledde till högre effektivitet i de kommuner som fick konkurrens - även för den kommunala skolan. Dåvarande skolminister Ibrahim Baylans (S) reaktion var dock inte att glädjas med eleverna, utan att försöka stoppa rapporten.

I fjol visade myndigheten IFAU att högre andel friskolor i en kommun höjde kunskapsresultaten i hela kommunen utan att öka kostnaderna, och att det inte berodde på betygsinflation, för effekterna höll i sig på gymnasiet och fick fler att läsa vidare på högskola.

Skolvalet kan ha lett till ökad segregation på vissa håll, även om det inte behöver vara så. Men forskningen ger inte stöd för att någon elevgrupp skulle ha fått sämre resultat för det. I en förstudie från 2007 visade forskarna tvärtom att friskolereformen lyfte resultaten särskilt för bland annat barn till låginkomsttagare och barn med utländsk bakgrund.

Friskolereformen är en av få skolreformer de senaste decennierna som i någon mån faktiskt kunnat utvärderas, och den har klarat testet. (S) ignorerar denna forskning.

Jag ogillar både Hellbergs pajkastning, och övertolkningarna som görs av PISA, av alla politiska läger. Svensk skola har många kvaliteter i jämställdhetsarbete, demokratisk värdegrund m m som aldrig mäts i såna här jämförelser, och som socialdemokrater och borgerliga partier faktiskt har varit överens om. Att partierna i samma läroplaner och lagtexter lagt grunden för ett kunskapstapp har vi ett delat ansvar för, även om nyckeldelar som de otydligare betygen och kommunaliseringen är just Socialdemokraternas ansvar.

Folkpartiet vill ha statlig skola igen. Vi har i regering kraftigt ökat satsningarna på skolan, och i Kalmar satsar vi mer resurser på skolan än något annat parti. Våra reformer verkar långsiktligt, och i våras kunde Kalmar följa rikstrenden och se höjda meritvärden hos de elever som gick ut nian. Det var även den första årskullen som hade fått ta del av Jan Björklunds reformer.

Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd

Ny sajt hjälper alla att välja skola

Igår lanserade Friskolornas Riksförbund, SKL, och Svenskt Näringsliv sajten www.grundskolekvalitet.se. Här kan folk jämföra olika skolors provresultat och betyg, och nästa år kommer även saker som elevernas nöjdhet att redovisas. Genom att öka informationen inför de skolval som elever och föräldrar gör stärks det fria skolvalet, och ökar incitamenten för kvalitetsarbete hos både kommunala och privata utförare.

Som jag tidigare skrivit om, är konkurrensen mellan olika skolor i en kommun en viktig faktor för att höja elevernas resultat. Man kan även trivas bättre om man hittar en skola som passar. Men för att konkurrensen ska ge dessa positiva effekter fullt ut är det viktigt att så många familjer som möjligt utnyttjar möjligheten att välja. Det finns en tendens att familjer med låg utbildningsbakgrund inte utnyttjar denna rätt, och att familjer med utländsk bakgrund inte känner till sin rätt att välja skola. Detta har jag och Folkpartiet bedrivit upplysningskampanj i Kalmar för att öka medvetenheten.

Grundskolekvalitet.se gör denna jämförelse ännu enklare, och jag hoppas att det kommer att få fler att göra aktiva jämförelser och visa skolorna att man ställer krav och har höga förväntningar för sina barn.

Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris – vi ska vinna dem också!

I dag är Nobeldagen och vi firar innovation, nytänkande och forskningens framsteg till kemisten Alfred Nobels minne. I Barometern och Oskarshamnstidningen skriver jag tillsammans med Inger Hilmansson om kvinnliga och manliga forskare som tagit nobelpris utifrån olika förutsättningar i skolan. Folkpartiet liberalernas utbildningspolitik siktar på att hjälpa elever att forma sina drömmar och förverkliga dem, så att vi får många framstående forskare och kan se fler svenskar ta emot Nobelpris i framtiden.

Nobelfesten på Barkestorpskolan förra veckan blev för övrigt en succé. Eldsjälarna i personalen ska ha stort tack för att de högtidlighåller kunskap och bildning och för att jag fick vara med när de gav eleverna ett minne för livet! Det var en stor ära att få dela ut Nobelpriset i engelsk litteratur!

Dazzling the stage!

Alla pristagarna i årskurs nio.

Forskning: friskolereformen bra för skolresultaten

Det är verkligen hela havet stormar i skoldebatten just nu, där alla häver ur sig precis vad som helst om varför resultaten i svensk skola sjönk för två år sedan, innan de stora Folkparti-reformerna hade trätt i kraft. Populärast verkar vara att skylla nedgången på det fria skolvalet, friskolereformen.

Varje gång jag ser någon påstå det försöker jag se om de lutar sig på någon faktisk forskning. Hittills har de aldrig gjort det. Men att häva ur sig en hypotes utan stöd i fakta räcker för att få riksnyhetsrubrik. Att Skolverket förkastar hypotesen som grundlös kläms in i slutet på artikeln. (Även i VT, GD,
SvD, Metro, Barometern och SMP.)

Lärarförbundets Eva-Lis Sirén drar till med samma sak. Expressens Anna Dahlberg skriver att ”alla som har investerat förtroendekapital i skoldebatten vevar sina favoritargument som om inget har hänt”. Och vevar sedan sitt favoritargument om att det ”självklart” finns ett samband mellan de fallande skolresultaten och friskolereformen. Fastän den "oberoende utvärdering" hon efterlyser redan har gjorts, av IFAU, och den visade tvärtom att det fria skolvalet har, i all sin ofullkomlighet, varit positivt för skolresultaten. Inte ”betygsinflations-positivt”, utan verkligt ”långsiktigt högre kunskap-positivt”.

Men en viktig lärdom av PISA-resultatet var ju att klyftorna hade ökat, eller hur? Lågpresterande elever har sjunkit ännu mer än högpresterande. Beror detta på skolvalet, då? Ja och nej. Jag kontaktade en av forskarna bakom IFAU-rapporten, Mikael Lindahl, och frågade om lågpresterande elever har försämrat sina resultat pga konkurrensen från friskolor. Han hänvisade till ett working paper från 2007 (sid 26–27) som visar att så inte är fallet. Barn till såväl låginkomsttagare, höginkomsttagare och utrikes födda får alla bättre skolresultat när det blir konkurrens bland skolorna i kommuner. Barn till högutbildade förbättrar sig visserligen mer än barn till lågutbildade, men inga elevgrupper har fått sämre resultat på grund av av skolvalet.

Det finns sannolikt många saker som förstört svensk skola de senaste decennierna. Mycket går inte att utvärdera. Men en av de få saker vi kan utvärdera någorlunda är alltså just friskolereformen – även om den råkade sammanfalla i tid med den i min mening bedrövliga kommunali(s)eringen. De som ändå fortsätter att blint kämpa mot skolvalet likt väderkvarnar, gör bara situationen värre för skolan och eleverna. De borde istället fråga sig vad vi kan lära oss av valfriheten för att förbättra skolresultaten.

Ett ljus i mörkret är ändå DN:s existensberättigande Maciej Zaremba, som skriver klokt om den flockmentalitet som sumpade svensk skola för tjugo+ år sedan, och att döma av det jag skrivit ovan är på god väg att sumpa det ännu mer.

PISA: Sverige kan återhämta skolresultaten

Den internationella undersökningen PISA, som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, presenterades i veckan. Det är skrämmande att se hur 15-åringar går bet på riktigt enkla uppgifter. Att svenska skolresultat sjunker är mycket allvarligt, men det är inget nytt eller oväntat, det har pågått i cirka 20 år. Om detta skriver jag i Västervikstidningen:

Det är därför som Folkpartiet och Alliansregeringen redan första dan på jobbet satte igång den största omläggningen av svensk utbildningspolitik sedan folkskolans införande 1842. Ny läroplan, nya kursplaner, nationella prov och tidigare och tydligare betyg är några av de viktigaste reformerna. Att göra om och modernisera skolpolitiken tog tid - ändå har vi fått utstå kritik från socialdemokraterna för att reformtakten varit så hög.

Nu kommer vi till själva grejen. PISA-testet gjordes för snart två år sedan, och ingen av dessa reformer hade hunnit träda i kraft för de niondeklassare som gjorde testet! Pisa 2012 redovisar tvärtom den sista årskullen som gick helt och hållet efter den gamla skolpolitiken.

Läs hela!

Det har varit populärt i veckan att försöka beskylla Folkpartiets skolpolitik för de sjunkande resultaten. Men om vi vill utvärdera den förda skolpolitiken, och komma längre än bara till pajkastning, är det bra om vi kan komma överens om vilken politik det är som utvärderas. Det går att vända resultaten på sikt, men då måste reformerna som vi nu äntligen fått på plats ges chans att verka.

Många som borde veta bättre har slentrianmässigt hävdat att friskolereformen och det fria skolvalet bär skulden. Men forskningen ger inte stöd för detta - tvärtom. Av alla reformer som genomförts i svensk skola de senaste årtiondena är friskolereformen en av de få som går att utvärdera, eftersom etableringarna varierat från kommun till kommun. Det man funnit är att konkurrensen varit positiv för kunskapsresultaten, dvs att vår rankning i PISA hade varit ännu sämre om vi inte hade haft det fria skolvalet.

Om de många polisanmälningarna på Östra Funkaboskolan

Östran skriver om att Östra Funkaboskolan står för mer än hälften av alla Kalmarskolors polisanmälningar av elever.

Det är något som jag själv lyfte upp på Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i augusti i år. I de s k delegationsärendena, som vandrar runt i en pärm under mötet, påtalade jag att det bara fanns anmälningar om kränkande behandling från Östra Funkaboskolan och frågade varför.

Sedan jag påpekade det har jag följt utvecklingen och märkt att det börjat komma in fler anmälningar även från andra skolor (Även om Östra Funkabo fortfarande är i majoritet), så jag tolkar det som att förvaltningen har agerat och skolorna har börjat se över sina rutiner.

Så jag vet inte om Jonas Hellbergs (S) utspel om att få skolorna att prata ihop sig innebär något nytt egentligen. Hellberg satt ju med på mötet som ordförande när jag påpekade problemet, så han hade redan känt till situationen i flera månader innan Östrans skrev om det. Utan att göra något utspel.

Jag har ingen anledning att tro att Östra Funkaboskolan har anmält något i onödan. Det känns samtidigt helt otänkbart att majoriteten av alla kränkande behandlingar i Kalmar kommun skulle ske på just den skolan. Andra skolor har nog en bakläxa att göra, och jag kommer att fortsätta att bevaka att det går åt rätt håll. Det är en sorglig insikt att det går så hårt till på våra skolor. Men det första steget med att komma till rätta med problem är att vara öppen med att problemen finns.

Nobelfest på Barkestorpsskolan

Ikväll anordnar Barkestorpsskolan en egen Nobelfest för sina elever. Jag har fått äran att dela ut ett pris. Ska klä upp mig riktigt fint!

Intressant om budgeten igår

When all was said and done i debatten så gick så politikerna till beslut. Vi ropade votering på flera frågor för att få det protokollfört hur varje politiker ställde sig till de olika yrkandena. Några resultat:

• Jonas Hellberg (S) och övriga socialdemokrater stoppade Folkpartiets förslag om att satsa på fler speciallärare för barn i behov av särskilt stöd. För en månad sedan gjorde Hellberg ett utspel i Östran om att Socialdemokraterna vill satsa på 1 000 nya speciallärare i Sverige. Så mycket kan man lita på ett löfte från Socialdemokraterna.
• Anders Andersson (C), Ingemar Einarsson (C) och övriga centerpartister förblev lojala med Johan Persson (S) och röstade nej till vårt förslag att fördubbla kommunens satsning på bredbandsutbyggnad. Nu får hela kommunen klara sig på blott en miljon kronor år 2014. Det är inte bra för landsbygden.
• Vi hade över 100 bra och finansierade förslag för ett bättre Kalmar, men av dessa var det bara ett enda som vänstermajoriteten ville gå med på. ”Att en särskild satsning genomförs tillsammans med gymnasieförbundet, arbetsförmedlingen och Linnéuniversitetet för att rekrytera fler män till att bli förskollärare i kommunens förskolor.”

Inger Hilmansson skriver mer om budgeten och problemen Kalmars ekonomi står inför.

Budgetdebatt 3: Jobb och språk ger integration

När jag pratade för en stund sedan om fler praktikplatser, handlade det även om SFI-utbildningen, svenska för invandrare. Där har vi målet om att erbjuda 150 praktikplatser, som tillkom efter många års påtryckningar från Folkpartiet. Det har inte blivit den succé som vi ville, främst eftersom bara ett fåtal av de platser som erbjuds faktiskt används. Detta duger inte, ingen får det bättre av att vi erbjuder praktikplatser, om vi inte samtidigt kan samordna det så att de även används.

Det är därför viktigt att kommunfullmäktige förtydligar att vi efterfrågar språkpraktik, där det inte krävs någon matchning mot elevens yrkeskompetens. Det viktiga är att som nyanländ komma ut på en arbetsplats, få vara en del i ett sammanhang, och få öva sig i att använda språket. Språk och jobb är nyckeln till integration.

Vi måste även se över nivån på målet. 150 praktikplatser matchar inte SFI:s faktiska elevantal. En rimlig målsättning måste vara att varje elev ska erbjudas en praktikplats – som ofta inte är längre än en månad – under året. Målet bör därför ökas från 150 platser till 300, och jag yrkar därför bifall till yrkande 26.

På riksnivå sker nu framsteg på integrationsområdet. Sedan 2006 har drygt 150 000 utrikes födda fått jobb och idag är drygt 720 000 utrikes födda sysselsatta. Alltså har tre av fyra nya jobb under alliansregeringen gått till utrikes födda. Vi kan med fog säga att utan invandrarna stannar Sverige. De dystra gamla siffrorna om att snittiden var 7 år för en nyanländ till sin första arbetslivskontakt, är inte längre en sanning, utan har nu förändrats drastiskt i positiv riktning.

Regeringens intergrationspolitik med etableringsreformen gör resultat – Kalmar måste ta sin del av ansvaret.

Budgetdebatt 2: Vill socialdemokraterna gå från ord till handling med speciallärarna?

"Vi storsatsar på skolan i den här budgeten", sa Jonas Hellberg (S). Konstigt, för när jag läste majoritetens budget så var det första som slog mig, hur satsningar på skolan var helt frånvarande. Det enda som står under Barn- och ungdomsnämnden i socialdemokraternas budget är ökade anslag till följd av att det fötts fler barn - det vill säga kommunen håller jämna steg med det kommunen har lagkrav på att ordna - och så står det ett antal statsbidrag från regeringen, som förvisso är satsningar, men det var nog inte de som ni avsåg.

En sak som det behöver storsatsas på är barn i behov av särskilt stöd. Det är en grupp som ökar kraftigt, och för att nå sin fulla potential behöver dessa barn speciallärare som ger dem rätt stöd och utveckling. Socialdemokraterna anser ju numera att det behövs 1000 fler speciallärare i Sverige. Detta har Jonas Hellberg framfört i debattartikel förra månaden – trots att det var socialdemokraterna själva som lade ned speciallärarutbildningen när de satt i regering, så att det nu råder brist på speciallärare, och trots att Jonas Hellberg själv år efter år har röstat nej till Folkpartiets förslag om fler speciallärare här i Kalmar. Hur trovärdigt är det på en skala?

Men nu har Hellberg och socialdemokraterna chansen, för vi kommer att votera om yrkande 170, om att anställa fler speciallärare i Kalmar. Får du med dig socialdemokraterna även när ni är i majoritet, eller lovar ni bara brett om utsatta barn så länge det handlar om rikspolitiken, där ni är i opposition och slipper betala?

(Facit: när debatten var avslutad och vi gick till beslut, så röstade Jonas Hellberg och socialdemokraterna nej till fler speciallärare.)

Budgetdebatt 1: Barn ska få forma sina drömmar

Många unga har svårt att hitta jobb. Samtidigt meddelar arbetsgivarna att de har brist på arbetskraft. Våra nyutbildade ungdomars kompetenser matchar inte arbetsmarknadens behov.

Vi vill lösa detta. Elever måste tidigt få forma sina drömmar om vad de vill göra med sina liv. Då sätter de upp egna mål med skolan och känner en målmedvetenhet, eftersom de når målen för att de själva vill det, inte för att skolan säger det. Skolan och förskolan ska präglas av fler tidiga och täta kontakter med yrkeslivet för att skapa dessa drömmar.

Vi behöver fler studie- och yrkesvägledare (SYV) i Kalmar, så att barnen får hjälp att fatta beslut som leder till arbete istället för bara studieskulder. Rikssnittet är att varje SYV har ansvar för 1508 elever, inkl friskolor. Snittet i länet är 1276 elever. Men i Kalmar, som är den största och därmed viktigaste kommunen i länet, måste varje SYV hinna med hela 2277 elever, alltså ungefär dubbelt så många som övriga länet. Det säger sig självt att kvaliteten på vägledningen blir lidande.

Att inte satsa på detta är bara dumsnålt. Fler och utbildade studie- och yrkesvägledare är en satsning som betalar sig själv i form av färre avhopp och programbyten på gymnasiet, vilket i sin tur leder till att ungdomar tidigare kommer ut i arbetslivet.

Vi vill att elever ska mötas med fler och tidigare kontakter med näringslivet, där ska även praktik kunna ingå. Och det är inte bara skolan som kommunen behöver ordna praktikplatser åt. Vi har även gymnasiet, Arbetsmarknadsenheten och SFI-utbildningen. Detta behöver samordnas. Vi vill att kommunen tar fram en samlad och öppen webbplats där såväl personal som skolelever kan söka, och lägga upp egna förfrågningar. Genom att den är öppen, och även företag kan lägga in platser som de kan erbjuda, kan den som tittar kanske tänka "javisst ja, men en sån där praktikplats kan jag också erbjuda!".

Om våra elever tidigt får goda erfarenheter av arbete hos lokala arbetsgivare, kan drömmen om ett liv någon annanstans bytas ut mot drömmen om att jobba just i Kalmar.

Bifall därför Folkpartiets yrkanden 127 och 27.

Budget för Kalmar debatteras!

Idag beslutar vi i Kalmar kommunfullmäktige om budget för 2014. En debatt om Kalmars framtid som du hade kunnat följa direkt på nätet om Folkpartiets yrkande hade gått igenom. Vi i Folkpartiet har lagt det bästa budgetalternativet, som jag debatterar för - men jag är kanske lite partisk. ;)

Jag kommer att lägga upp de anföranden jag håller allteftersom här, så ni får se lite utvecklingar av tankarna bakom de viktigaste förslagen.

Det är saligare att ge än att bli fråntagen

UPPDATERING: Läs även Martin Ådahls (C) öppna brev till Claes de Faire.

År 2006 hade Sverige världens högsta skattetryck. Efter sju år med alliansregering har skatten sänkts, men inte mer än att vi nu har världens näst högsta skattetryck.

En del tycker dock att de har kvar för mycket efter skatt, och de missar inte ett tillfälle att skylta med det. Det verkar nästan vara en liten kampanj. Senast i raden är Claes de Faire, chefredaktör på Resumé som fnyser åt att det senaste jobbskatteavdraget, det femte, inte var större än att det ger honom och hans familj runt 600 kr mer att leva på i månaden.

Man måste nog tjäna rätt bra för att tycka att drygt 7 000 kr om året inte är så mycket. Men de Faire önskar hur som helst att de pengarna istället kunde gå till skolan, till järnvägar och till barn som lever i fattigdom.

(Lyckligtvis för Sverige, men kanske inte för hans argument, så satsar staten mer på utbildning nu än 2006, mer på transportinfrastruktur nu än 2006, och regeringen kunde innan den ekonomiska krisen slog till uppvisa den lägsta barnfattigdomen som någonsin uppmätts av Rädda barnen. Men det vet ju inte alla. Eller låtsas om, kanske.)

Jag klandrar inte de Faire för att han vill att det ska satsas mer på dessa saker. Vem vill inte det? Men det jag inte förstår är varför han absolut vill att någon annan ska avgöra om hans familj (och andras) har fått behålla tillräckligt mycket av sina pengar. Alla har det nog inte lika bra som han. Och hur vet han att pengarna oavkortat kommer att gå till just de saker han tycker är viktiga, om han låter politikerna ta dem? Det politiska maskineriet är ju, oavsett vilka som sitter bakom spakarna, inte direkt känt för att använda skattepengar effektivt.

OK, så du tycker att du har mer pengar kvar efter skatt än du behöver? Så bra! Sätt in dem på Röda korsets BG 900-8004, Läkare utan gränser 900-6032, Cancerfonden 901-9514 eller Sveriges kvinnojourer 5075-8317, så kommer de att användas omsorgsfullt för att hjälpa utsatta människor.

Har tanken aldrig slagit dig?

Du får glädjen att se dina pengar göra nytta, och om du inte tycker att de går till rätt saker så kan du lätt ändra dig. Betydligt enklare än att försöka få med dig halva Sveriges väljarkår och byta till en regering som kanske, bara kanske, hanterar pengarna mer enligt dina önskemål. (Jorå, jag lever som jag lär. Jag donerar drygt 4 000 kr i månaden till välgörande ändamål.)

Låt oss se om vi kan få människor att kokettera med hur mycket de självmant ger, istället för hur mycket de säger att de gärna skulle bli fråntagna.

Jag fick vara med och besluta om FP:s nya politik!

Hemkommen och utvilad efter Folkpartiets intensiva landsmöte förra veckan. Under fyra dagar debatterade vi fram ett helt nytt partiprogram (som i och för sig har värkts fram med hjälp från tusentals människor i snart två års tid), och det var en ära för mig att få representera Kalmar län som ombud.

Tillsammans med övriga ombud från Kalmar län:
May-Britt Landin i Mörbylånga, Kenneth Hardy Axelsson i Västervik,
Mikael Petersson i Hultsfred och Mathias Karlsson i Oskarshamn.

Debatterade flitigt i plenum! 

Några viktiga punkter som beslutades:

Integritetskränkande lagar ska utvärderas. Inte bara nya, utan även existerande lagar som FRA-lagen, ska regelbundet utvärderas ur ett integritetsperspektiv.

Folkpartiet är inte emot riskkapitalbolag i välfärden. Landsmötet satte stopp för sådana skrivningar och fokuserade istället på att ägare i välfärdsbolag ska ta ett långsiktigt ägaransvar. Det är rätt. Ingen kommer att driva ett företag för att förbättra välfärden om det bara är tillåtet att gå med förlust. Det är kvaliteten på välfärden som är det viktiga, inte ägarformen. Därför vore det bara dåligt att förbjuda vinster i välfärden. (Det vore bättre att förbjuda vänster i välfärden.)

En rörligare arbetsmarknad med starkare trygghetssystem. Vi vill reformera LAS och ha större lönespridning så att vi kan riva de hinder som idag stänger ute framförallt ungdomar och invandrare från arbetsmarknaden. Men när man förlorar jobbet ska man ha bättre grundtrygghet. Här driver vi en helt annan linje än den (M)-dominerade regeringen och visar att det spelar roll om man röstar på Moderaterna eller på Folkpartiet.

Asylsökande som får jobb under asylsökandet ska få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Detta är en fantastisk och egentligen självklar syn på människan som fri och initiativrik individ. Människor på flykt kan få det skydd de söker utan att behöva fastna i Migrationsverkets skärskåderi, samtidigt som de jobbar och får göra rätt för sig istället för att leva på bidrag.

Krav på samtycke i sexualbrottslagstiftningen. En het fråga efter vissa friande våldtäktsdomar. Det ska alltså inte räcka med "hon sa inte nej" för att slippa våldtäktsdom. I realiteten kommer detta inte att förändra särskilt många domar. Men insikten om lagen förväntar sig samtycke kan förändra människors beteende så att det sker färre våldtäkter-som-den-ene-tyckte-var-vanligt-samlag.

Ja till en tredje "pappamånad". Anledningen är att fördelningen av föräldraledigheten knappt har rört sig alls på tio år. Papporna tar fortfarande bara ut ca en fjärdedel av ledigheten. Ideologiskt är detta ingen självklar fråga att lagstifta om, och den debatterades kraftigt. Jag kan förstå argumenten från båda håll. Landsmötet landade i att de två första föräldramånaderna, som Folkpartiet ursprungligen införde, kan behöva kompletteras med en tredje.

En personlig framgång för mig var att jag fick igenom skarpare krav innan vi försöker ansluta oss till euron igen. Dagens valutakris har vi för att EU-länderna inte följde regelverken. En fungerande eurosamarbete vore dunderhonung för ekonomin, men för att Sverige ska gå med i euron ska det inte bara finnas nya regelverk på plats, utan de ska även efterlevas.

Skriver yrkanden så att pennan glöder!

Vår budget för 2014: Frihet att växa och välja!

Idag presenterar vi i Folkpartiet i Kalmar den budget som gett oss många sena kvällar och helgarbete de senaste veckorna. Jag tycker att vi har lyckats väldigt bra!

Vi vill göra Kalmar mer attraktivt att flytta till och bo i genom att sänka den höga kommunalskatten och satsa mer på skolan och på valfrihet i välfärden. Vi minskar på administration och politikerarvoden och fokuserar på kärnverksamheten snarare än fester. Det är uppdraget vi har från väljarna.

Särskilt nöjd är jag med våra satsningar för att skolan ska leda till jobb. Elever måste tidigt få forma sina drömmar om vad de vill göra med sina liv, så att de kan sätta mål och medvetet arbeta för att nå de målen. Skolan och förskolan ska därför präglas av fler tidiga och täta kontakter med det lokala yrkeslivet för att skapa dessa drömmar och visa att man inte behöver flytta ifrån Kalmar för att hitta ett bra jobb. Vi satsar på fler utbildade studie- och yrkesvägledare för att ge eleverna den vägledning de behöver för att välja yrkesvägar där det faktiskt finns jobbchanser. Det kommer att leda till färre kostsamma avhopp och programbyten på gymnasiet, vilket i sin tur leder till att ungdomar tidigare kan komma ut i arbetslivet.

Du ska vara fri att växa. Om ditt företag kan utföra en verksamhet bättre och billigare än kommunen, ska du ha rätt att ”utmana” kommunen och ta över! Kommunen ska vara mer generös att bevilja bygglov. Nyckelfunktioner som hamn, tågstation och nyckelleder måste också ha utrymme att växa istället för att byggas igen. Annars har vi inte kapacitet att bli fler invånare.

Du ska vara fri att välja – även den dag du inte kan ta hand om dig själv. Du ska kunna välja både vem som ska utföra din hemtjänst och vilken mat du vill äta. Det blir en vinst i välfärden både för dig och för leverantören!

Vi måste få fart på bostadsbyggandet! Det räcker inte att bara säga att man planerar och planerar. Vi vill se åtgärder för att få planer att leda till faktiska bostäder, och särskilt enkla, billiga bostäder som våra studenter kan ha råd med.

Fördubbla satsningen på bredbandsutbyggnad i kommunen med särskild bredbandsstrategi för Södermöre. Det är viktigt för att möjliggöra företagande och tillväxt på landsbygden och minska avstånden utan att öka bilåkandet.

Läs budgeten i sin helhet.

Läs även vår debattartikel på Barometern.

Kalmar län behöver befolkas

Jag hade en fullspäckad och spännande fredag i integrationens tecken. I Blomstermåla hade vi en allianskonferens där Länsstyrelsen gav oss fakta om invandring i Sverige och i Kalmar län. Kalmar län har relativt få utrikes födda, svag beflkningsökning och samtidigt en åldrande befolkning som vi måste bli fler för att ta hand om. Det är tydligt att Kalmar län behöver befolkas! Därför är det viktigt att nyanlända invandrare ska känna sig välkomna och deras kompetens ska tas tillvara.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) talade om hur asylsökande i Sverige förr i tiden var förbjudna att jobba(!) Alliansregeringens linje är istället att de ska få kontakt med arbetsmarknaden från dag ett. Jobb och språk är de viktigaste verktygen för att bryta utanförskapet. Och även om mer behöver göras så har Sverige en jämställd arbetsmarknad. ”Utrikes födda kvinnor i Sverige jobbar mer än italienska kvinnor gör i Italien.”

Efter en frågestund åkte jag och Erik till Kolbodabaden i södra Kalmar för att se situationen i praktiken. Där har de nyss tagit emot flyktingar från Syrien. Jag fick bland annat prata med tre bröder, som alla var läkare av olika slag i sitt hemland. Jag möttes av en stark vilja att få lära sig språket, jobba och bli som vilka medborgare som helst. Detta är den attityd som vi måste se till att ta tillvara!

Barometern i lördags

Till minne av kristallnatten

Natten till idag, för 75 år sedan, började nazisterna att systematiskt döda judar i det som kom att kallar Kristallnatten. Jag deltog i en manifestation över partigränserna i Kalmar, till minne av offren för denna ohyggliga tragedi.

Mitt budskap var att när vi försvarar våra värderingar och vårt samhälle från rasism, måste vi se till att vårt samhälle förblir något som är värt att försvara. Därför får kampen mot intolerans aldrig får urarta i våld – inte ens tårtkastning.

Ung Vänsters budskap var ”krossa rasismen”.

Besöker barnen som nattas när föräldrarna jobbar

 

Igår kväll gjorde vi borgerliga skolpolitiker ett lite annorlunda studiebesök: förskolan Bollen på Fredriksskans! Förskola by day, OB-omsorg (nattis) by night, så att alla kalmarbor ska kunna kombinera arbetslinjen med föräldraskap, även de som håller igång samhället nattetid. Tack till Ann, Lena och Kim som tog emot oss så sent!

Schhh, akta så vi inte väcker barnen...

Varför ringde Uppdrag: granskning bara till friskolor?

Många har med rätta blivit upprörda över Uppdrag: gransknings reportage i veckan, där en stor del (långtifrån alla) av de friskolor som de ringde runt till nekade till att ta emot en ”besvärlig pojke” men hade plats för en ”skötsam flicka”. Reportaget har bland annat lett till att en rektor som verkligen inte hade lämpliga värderingar har sagt upp sig med omedelbar verkan. Good riddance.

Först och främst ska vi konstatera att det som dessa skolor har ägnat sig åt är ett lagbrott. Inga skolor har rätt att neka elever plats utan giltiga skäl, och brott mot detta kan leda till (om det är en friskola) att skolan stängs ned.

Vi ska även konstatera att det är Skolinspektionen som har ansvar att bedriva tillsyn för att se till att alla skolor i Sverige följer lagen. Sedan Folkpartiet liberalerna fick ansvar för skolpolitiken i Sverige har vi fördubblat anslagen till Skolinspektionen och gett den ökade befogenheter att granska skolorna. Så viktigt tycker vi att detta är.

Skolinspektionen har trots detta inte kunnat se något mönster i hur skolorna följer lagen med antagningarna, men de har å andra sidan inte något att gå på så länge ingen anmäler någon skola. Så länge många föräldrar låter sig nöjas med det muntliga beskedet ”vi har inte plats” och aldrig formellt ansöker om platsen, finns det inget beslut att säga bu eller bä om.

Samtidigt visar efterspelet att detta – tvärtemot vad Vänsterpartiet påstår – inte är ett resultat av att det finns friskolor som tillåts gå med vinst. Sedan sändningen har Uppdrag: granskning nämligen överrösts med tittarreaktioner från föräldrar som haft liknande historier att berätta – även hos kommunala skolor! Man glömmer ofta att även kommunala skolor har ett ”vinstintresse”, fast det heter istället ”håll budget”, i vissa kommuner så att politikerna ska kunna använda skattepengar till bröd och skådespel istället, eller höja sina arvoden.

I likhet med t ex Maria Wetterstrand på Twitter så tror jag att det finns problemskolor även bland de politikerstyrda offentliga, och det alltid är nyttigt med avslöjanden av de som bryter mot regler. Det är så vi identifierar hur vi kan göra saker bättre. Med den bakgrunden kan man ju fråga sig varför Uppdrag: granskning från början hade valt att ringa runt till friskolor men inte till en enda kommunal skola?

Efter tittarreaktionerna så diskuterar Uppdrag: granskning om de ska göra en uppföljning på det temat till våren. Det vore klädsamt, informativt och konstruktivt om de gjorde det.

Skillnaderna i höstbudgeten

I Barometern idag, tillsammans med allianskollegorna i riksdagen, skriver jag om skillnaderna mellan regeringens och socialdemokraternas budgetalternativ. Regeringens arbetslinje som gett ökade satsningar på vård-skola-omsorg ställs mot socialdemokraternas skattehöjningar för att bygga ut bidragssystemen.

Alliansen presenterade nyligen en budget med fokus på tillväxt och arbete med förstärkningar för hushållen. Ett femte jobbskatteavdrag, bättre villkor för företagande samt utbildnings- och välfärdssatsningar öppnar upp den svenska arbetsmarknaden för fler. 

I bjärt kontrast till detta har Socialdemokraterna presenterat förslag som äventyrar utgiftstaket samt lägger mer än 25 miljarder kronor i skattebördor på sysselsättningen för att bygga ut bidragssystemen.

Vi berör även Kalmar län, där Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nu höjer landstingsskatten – för andra gången sedan valet. Det visar hur man inte ska ha blind tilltro till skattehöjningar som lösningen på alla problem. Klarade de inte ekonomin efter förra skattehöjningen, kommer de nog inte att göra det den här gången heller. En dåligt styrd organisation kommer att fortsätta att gå med underskott, oavsett hur mycket av andra människors pengar de roffar åt sig.

Läs hela!

Ge barnen ledigt på religiösa helger

Nasim Malik (S) föreslår att skolorna lägger sina studiedagar på muslimska helgdagar så att muslimska barn får ledigt då, läser jag i Barometern (ej online).

Det låter som ett bra förslag, tycker jag. Olika personer har olika traditioner och vill därför ha helg på olika dagar. Men kalendern vi har idag är helt utformad efter kristna och hedniska helgdagar.

För några år sedan föreslog jag att Sverige borde avskaffa alla sådana röda dagar och istället ge varje människa ett eget ”röddagskonto” så att var och en får bestämma själv när på året man vill vara ledig. Maliks förslag känns som ett litet steg framåt baserat på samma insikt, om än utan valfrihet.

När jag följde en lärare på Dörbyskolan i tisdags så var många barn lediga på grund av den muslimska högtiden eid al-adha. I och för sig förståeligt – om jag gick i en skola som hade lektioner på julafton, skulle jag också be om att få ledigt då. Men det är synd att många elever ska behöva missa undervisning, och att det de facto mest ska drabba barn med invandrarbakgrund, som behöver all tid i skolan de kan få. Maliks förslag är inte perfekt, men det skulle hjälpa rätt många och låter lättinfört.

Skolpraktik

Idag ska jag gå sida vid sida med en lärare på Dörbyskolan hela skoldagen och följa årskurs fem. Jag gör ofta besök på skolor i Kalmar för att se det går med vår skolpolitik och vad mer som behöver göras, men den här gången tänkte jag höja ambitionsnivån lite och följa en och samma lärare från morgon till skoldagens slut. Jag hoppas få en bättre inblick i helheten kring lärares vardag och arbetssituation.

Nu var bussen jag klev på så försenad att jag missade bytet på centralstationen och fick ta en senare buss till Smedby. Det börjar bra! :)

Bästa skolkommun!

Lärarförbundet har presenterat sin årliga rankning ”Bästa skolkommun”, där Kalmar kommun förbättrar sin position från plats 31 till plats 20. Det är positivt att vi går framåt på så många fronter. Jag ser detta som ett resultat av den striktare budgethållningen nämnden har haft sedan 2011, där majoriteten av skolans resurser går direkt till skolorna och är fredade från politiska nycker, vilket jag hade kämpat för i många år.

Men vi måste bli bättre på förbättra lärarnas arbetssituation. Regeringen kommer att ta bort många krav på dokumentation, vilket minskar administrationen så att lärarna kan vara mer i klassrummen. Detta arbete måste även fortsätta lokalt. Regeringen storsatsar även på höjda lärarlöner, som jag tänker se till att Kalmar använder väl.

De faktorer som försämras för Kalmars del är framförallt elevernas slutbetyg. ("Meritvärde år 9" och "Andel godkända år 9") Det är ett misslyckande att så många inte gick ut skolan med fullständiga betyg i fjol. Det berodde till stor del på att det var många nyanlända elever som gick ut det året, som inte hade hunnit gå så många år i svensk skola. För att ge alla lika chanser föreslår regeringen nu möjlighet till förlängd skolplikt för dessa samt utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever även i årskurs 1–5, bland annat efter ett remissvar från Kalmar kommun där jag påtalade detta behov.

Grisigt av kommunen!

UPPDATERING 2013-10-02: Jag fick kommentera frågan lite i P4 Kalmar Morgon. Samtalet börjar 1 timma och 16 minuter in.

Kalmar kommun har nu beslutat att avbryta arbetet med att ta fram nya betongsuggor. Förslaget kom ursprungligen från oss i Folkpartiet, som föreslog en tävling för att designa nya väghinder med historisk anknytning till Kalmar. Invånarna gavs tillfälle att rösta på olika förslag, och en betongsugga utformad som en kalmartrissa vann.

Juryn bortsåg tyvärr från folkviljan och förordade en säldesign istället. Sedan uppdagades det snabbt att Västerviks kommun sedan flera år har betongsuggor utformade som sälar.

Kommunen motiverar sitt beslut med att ”Juryns arbete kontra medborgarnas synpunkter har varit otydligt gentemot medborgarna.” Om det är något som är otydligt så är det den förklaringen. Jag tror snarare att kommunen insett att de gjort bort sig. Beslutet att avbryta arbetet är ett sätt för dem att försöka rädda ansiktet.

Jag anser att man borde lyssnat på folkviljan, eller gjort som vi föreslog från början: att välja ”ett eller flera” av de inkomna förslagen. Då hade man kunnat ha både trissan och sälen. Nu avbryter kommunen alltihop istället, och både besvikna konstnärer och kommuninvånare undrar nog vad hela poängen med omröstningen var.

Syftet med tävlingen var tre: att Kalmar skulle få en unik turistattraktion, att kalmarborna skulle få vara med att ta fram detta, och att det skulle öka trivseln i Kalmar. Nu blev det ingenting med allt detta, allra minst ökad trivsel.

Det här är förstås inte direkt den största ödesfrågan för Kalmar kommun, men det kunde verkligen ha skötts bättre.

P4 Kalmar

Register över romer: inte hos Kalmarpolisen!

Igår avslöjade DN att Polisen i Skåne har upprättat ett hemligt och olagligt register över 4 029 romer. Syftet ska ha varit att kartlägga alla Sveriges romer och hur de är släkt med varandra. Registret visar inte brottslighet, och över 1000 av de registrerade är barn. De har inte hamnat i registret för att de begått några brott, utan för att de har vissa föräldrar.

Nyheten har med rätta sänt ett ramaskri genom Sverige. Folkpartiets rättspolitiske talesperson Johan Pehrson uttalade sig starkt kritiskt redan samma dag: Romregister är vämjeligt, oetiskt och olagligt.

Folkpartiet liberalerna var igår hos polisen i Kalmar och fick en försäkran att Kalmarpolisen inte har några dylika register.

Att kartlägga människor utifrån etnicitet sänder en signal att alla romer är att se som brottslingar, från den dag de föds. Det är helt oacceptabelt. Förra månaden var det exakt 50 år sedan Martin Luther King talade om sin dröm att hans små barn inte ska dömas efter sin hudfärg utan efter sina handlingar. Har vi inte kommit längre än så här?

Ny förskoleavdelning i Skälby!

Nu har jag precis varit med och invigt den nya förskoleevdelningen Förskolan Skälbyallén, som är en del av Topasens förskola i Oxhagen. Det är en uteförskola där barnen dagligen får ha kontakt med den fantastiska utemiljön på Skälby.

Idén att använda lokaler på Skälby till uteförskola kläcktes ursprungligen an Karl-Oskarskolan i Oxhagen, men när de sedan bestämde sig för att slå slag i saken så tog kommunen istället tillfället i akt.

Här går nu 23 barn i femårsåldern. Tanken är att varje årskull på Topasen ska få gå sitt femte år i förskolan på Skälbyallén.

På bilden ser ni några av barnen framföra en sång om hur grisar, åsnor m m låter när de är hungriga! Sen fick de äta grillad korv och rida häst med vagn.

Ökad kunskap om läs- och skrivsvårigheter

Idag deltar jag i en seminariedag om dyslexi på länssjukhuset i Kalmar. Jenny Nilsson från Myndigheten för tillgängliga media har berättat om olika sätt att använda talböcker, och hur bibliotekarier kan hjälpa personer med lässvårigheter att ladda ner böcker själva. Hittills finns det 34 000 låntagare av talböcker i Sverige, och 15 000 av dessa är under 18 år, så det är defintivt en ungdomsfråga. Det är en utveckling som har exploderat sedan 2009.

Folkpartiet har länge prioriterat läsning och velat höja läsandets status. Även i budgeten som presenterades igår satsas det 300 miljoner kronor på kompetensutveckling till lärare för att bli bättre på att stödja elevers läs- och skrivutveckling och individanpassa undervisningen efter elevernas behov. Regeringen kommer även att leverera flera förslag för hur man kan främja läsandet och litteraturens ställning.

Självklart ska läsning uppmuntras oavsett om det presenteras som skrivna bokstäver eller talade ord!

Samtidigt är talböcker producerade av myndigheter begränsade av upphovsrätten, så bara personer med erkända lässvårigheter kan få tillstånd att låna dem. Några grupper som kan få låna är (förutom dyslektiker) rörelsehindrade, synskadade och personer med neurologiska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Däremot inte analfabeter! Ändå vet vi att en del flyktingar kommer hit som rena analfabeter, och behöver allt stöd de kan få för att lära sig att läsa. Jag undrar om man skulle kunna utfärda tillstånd, åtminstone tidsbegränsade sådana, till nyanlända flyktingar?

FP: bjud in expert på sociala investeringsfonder till Kalmar!

Idag har jag skrivit till presidiet i Kalmar kommunfullmäktige och bett dem att bjuda in nationalekonomen Ingvar Nilsson till Kalmar inför ett kommande fullmäktige-möte. Jag vill att han ska dela med sig av goda råd och erfarenheter av sitt arbete med sociala investeringsfonder, eftersom kalmarpolitikerna snart ska fatta beslut om en sådan fond.

En ”social investering” är en långsiktig, förebyggande åtgärd, t ex tidiga insatser till en ungdom som är på väg att hamna på glid. Om vi kan förhindra att en ungdom växer upp till ett liv i utanförskap, missbruk eller rentav brottslighet, har vi inte bara sluppit en massa mänskligt lidande, utan även sparat in pengarna flera gånger om. Tidiga insatser skonar oss från både lidande och utgifter.

Bakgrunden är att när Kalmar kommun sålde en massa fastigheter för ett år sedan, avsattes 20 miljoner kronor av intäkterna till bildandet av ”stiftelse för förebyggande socialt arbete”. I våras skulle vi ha tagit beslut om stadgarna för denna stiftelse. Men efter att kommunens revisorer riktat skarp kritik, i linje med vårt återremiss-förslag från Folkpartiet, drogs ärendet tillbaka i sista stund. Nu vill jag att kommunen får mer kunskap om hur en social investeringsfond bör funka, innan nytt förslag till stadgar hamnar på våra bord.

Det känns viktigt att vi träffar mitt i prick med de här stadgarna. Det är första gången, som jag känner till, som vi möjliggör sociala satsningar med en längre tidshorisont än ett vanligt bokslut, och det kan bli tongivande för kommunens framtida arbete med dessa frågor. Det är inte heller varje dag som kommunen ”får över” tiotals miljoner kronor på det sätt som skedde i fjol, och därmed har möjlighet att satsa.

Ingvar Nilsson är en person som varit tongivande i frågan om sociala investeringsfonder, särskilt hos SKL. Jag hoppas att han kan bjudas hit för att berätta för kommunfullmäktige om hur sociala investeringsfonder har fungerat i andra kommuner där de har införts och vilka saker han anser att det är extra viktigt att vi slår vakt om när vi antar stadgar.

Många projekt små, blir till en liten å, och utarmar skolan då

På förra mötet med Barn- och ungdomsnämnden så anser jag att nämnden tog ett steg i fel riktning.

Vi beslutade om ”Utbildningspolitiskt program 2014”. Det är där vi politiker har avsatt en halv procent av all budget för skola, förskola och fritidshem, för vår egen experimentverkstad, så att säga. När den potten infördes var jag glad, för det innebar att övriga 99,5 % av budgeten blev mer eller mindre fredade från politisk klåfingrighet. Under den förra mandatperioden hade jag klagat mycket på den ofokuserade kommunala skol- och förskoleplanen, som gav lärarna och övrig personal i uppdrag att syssla med alla möjliga projekt som politikerna hittat på, på bekostnad av själv undervisningen.

I Utbildningspolitiskt program 2014 finns många satsningar som är bra och som det råder politisk enighet om. Men! Ett av projekten, gemensam rättning av nationella prov, hade löpt i två år och ska nu börja övergå i ordinarie verksamhet. Därmed kommer den, och framtida projekt som går samma väg, att sakta urholka resurserna för det dagliga undervisningsarbetet enligt ”osthyvels-principen”. Detta vände jag mig emot, och hade varnat för redan för två år sedan, för jag har redan sett det alltför mycket i rödgrönt styrda Kalmar. Skolan, förskolan och fritidshemmen lever redan i en slimmad ekonomisk verklighet sedan de allmänna nedskärningarna på totalt 3 % från 2008 och 2009.

Politiker ska inte hitta på nya, permanenta projekt utan att samtidigt skicka med resurser. Det utbildningspolitiska programmet är till för att ge nämnden en avgränsad pengasumma för att testa nya vägar att uppnå den utbildningspolitiska visionen, som kommunfullmäktige har antagit. Nämnden och förvaltningen har nu under två år testat gemensam rättning och tagit fram fungerande arbetsformer. Vi vet vad det kostar och vad vi får för pengarna. Därför tyckte jag att det var rimligt att be kommunfullmäktige att ta ställning till om dessa mervärden ska vara en del av den ordinarie verksamheten, och i så fall finansiera dem. Så jag och Moderaterna yrkade på detta, och fick även medhåll från Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet röstade nej.

Den gemensamma rättningen av nationella prov har varit en mycket lyckad satsning. Vissa lärare har fått en karriärväg, andra har fått minskad arbetsbelastning, rättsäkerheten för eleverna har ökat, och brister vid provtillfällena har kommit upp till ytan så att förvaltningen har kunnat åtgärda dem. Vi vill att den gemensamma rättningen ska fortsätta. Vi vill dock inte att den ska börja gröpa ur ordinarie verksamhet.

Tipsa mig om riksdagsmotioner!

Imorgon börjar allmänna motionstiden i Riksdagen. Då får våra riksdagsledamöter lämna in förslag om allt mellan himmel och jord - ofta om vilka lagar som borde ändras.

Har du några förslag på lagar som ökar människors frihet? Vet du någon dålig lag som borde tas bort eller förenklas? Lämna idéer i kommentarsfältet nedan, eller maila på bjorn.brandewall (snabel-a) liberal.se . Var så specifik som möjligt. Alla idéer som jag gillar ska jag försöka sprida till Folkparti-riksdagsledamöter som jag känner, och hjälpa till att formulera till ”riksdags-språk”. (Du kan förstås även kontakta en ledamot själv. Det bestämmer du.)

Och även om ingen riksdagsledamot skulle nappa, så finns ju alltid möjligheten att jag själv väljs in i riksdagen nästa år och kan driva frågan själv. :)

Allmänna motionstiden håller bara på till 4 oktober, så det gäller att vara snabb om man ska hinna få en riksdagsman att skicka in en motion!

Blandade nedslag om jämställdhet

Har ni tänkt på att vår regering har fler kvinnliga ministrar än manliga! Det är nog första gången i Svensk historia som det har hänt. Och utan att vara besatta av kvotering. Leading by example!

…men Kalmar å andra sidan är en av ”Sveriges 93 gubbkommuner”, enligt Dagens Samhälle som har kollat hur många kommuner som aldrig någonsin har letts av en kvinna.

* * *

#hijabuppropet kom och gick. Jag tyckte att det var ett exempel på mycket missriktad välvilja. Min kollega Ronja Ismail i Nybro skrev en oerhört stark och personlig text om hur slöjan användes för att förtrycka henne som flicka och kvinna i Iran.

* * *

Samsungs marknadsföringsavdelning behöver skärpa sig. Den här reklamfilmen känns ungefär som om man försökte göra en parodi på hur kvinnor framställs som datoranvändare. Men det är ingen parodi. Det här är andra gången i år som jag ser kvinnoförnedrande marknadsföring från Samsung. Ofräscht!

* * *

Genusfotografen är en blogg som jag nog kan rekommendera ständigt. Särskilt specialen om hur kvinnor med makt fotograferas på ett förminskande sätt.

Regeringsskifte i Norge!

Det norska folket har markerat positiva attitydförändringar i valet.

Fremskrittspartiet går kraftigt bakåt (och borde kanske därmed byta partinamn?), minskar gör även alla tre vänsterpartierna Arbeiderpartiet, Socialistisk Venstre och Senterpartiet.

Høyre och liberala Venstre går framåt, och det invandringspositiva miljöpartiet kniper sitt första mandat. Fortsätt så i några val till, kära grannar!

Nu stundar hårda regeringsförhandlingar mellan tre partier som vill regera ihop, och ett parti som de helst skulle ha klarat sig utan. Jag hoppas att Fremskrittspartiets lojalitet kan köpas med att ge dem gehör för skattesänkningar, så att de får minimalt inflytande på migrations- och integrationspolitiken. Fremskrittspartiet vill se en restriktiv invandringspolitik, och där anser jag att de har fel, men man ska samtidigt inte överdriva hur viktig denna fråga är för partiet. Partiledaren Siv Jensen har flera gånger tydligt tagit avstånd från Dansk Folkeparti och framförallt från Sverigedemokraterna, som hon ser som ett enfrågeparti besatt av invandringsfrågan. Med en sådan utgångspunkt borde det finnas utrymme för förhandlingar kring andra frågor som partiet kan vilja få igenom, som skattesänkningar och minskad byråkrati. Frågor där alla liberala partier borde kunna stämma in.

Men men. Den som lever får se.

Vanvård på Smedängens äldreboende bekräftas

UPPDATERAT:
Runt kl 09:10 idag här kan du höra mig i Radio P4 Kalmar, där jag kommenterar larmen om vanvård på Smedängens äldreboende, som nu bekräftas i en oberoende rapport.

När larmen var nya debatterade jag frågan i kommunfullmäktige, då lät det så här.

Några sammanfattande tankar från mig just nu är:

• I våras var det ord som stod mot ord, men nu har vi svart på vitt att i stort sett alla anklagelser om vanvård bekräftas av nuvarande personal.
• Om det inte hjälpt att flytta personal, vilket man gjort tidigare, måste felet sitta i ledningen. Många upplever att cheferna inte är tillräckligt synliga i verksamheten, och hälften känner problem inför att anmäla vanvård till sin chef. Cheferna borde få gå, omsorgsnämndens ordförande likaså.
• Det lär dock inte räcka. Man måste aktivt skapa en mycket mer öppen kultur där man vågar prata om och anmäla missförhållanden. Det kan kännas jobbigt just då, men det är så man blir bättre i sin verksamhet.
• Jag vill samtidigt inte dra all personal över en kam. Min farmor vårdades på Smedängen några veckor under sitt näst sista levnadsår. Hon trivdes på Smedängen, hon ville stanna kvar. Därför är jag extra chockad. Farmor hade uppenbarligen tur och vårdades av ”rätt” personal. Men jag tänker på alla andra som lämnat sina nära och kära i kommunens händer. Det känns inte tryggt.

Östra Funkaboskolan - en skola eleverna tar hand om

I år firar Östra Funkaboskolan 50 år, och som fadderpolitiker för skolan och vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden fick jag delta på ett energiladdat firande idag. Skolgården, vars skick jag kritiserade för två år sedan, har äntligen fått sig ett rejält lyft, där kronan på verket är den nya multiarenan. Den invigdes idag med en fotbollsmatch mellan elever och lärare.

Men även om detta var den ”officiella” invigningen, så har arenan redan blivit flitigt använd i flera veckor. Jag brukar gå förbi med hundarna där om kvällarna, och det är alltid – alltid – en massa ungdomar som spelar bollspel där. Det skapar positiv energi i hela området! Jag pratade med biträdande rektor Mattias Boman, och han sa att detta var den första sommaren som skolan inte hade haft den minsta lilla skadegörelse under sommarlovet.

Kåre Holgersson och fritidsledare Mats Gröhn visade även en kakelvägg, där varje barn hade fått göra var sin personlig platta. Detta, att skapa delaktighet för var och en, tror jag ökar både självkänslan och tar bort viljan att göra skadegörelse. Om man känner att ”den här skolan, den har jag varit med och satt min signatur på”, då känns det verkligen som ens egen skola, inte bara en skola man går i.

Om jag får vika ut mig lite (och det får jag ju på min egen blogg), så för det även tankarna till marknadsincitamenten i liberal miljöpolitik: om man äger en skog så vill man ta hand om den på lång sikt och återplantera träd som avverkas, men om ingen äger den så är det fritt fram att bedriva rovdrift på resurserna. Samma sak med fiskevatten, som fiskas ut om de är allmän tillgång, men hushålles och återväxer om man inför säljbara fiskerätter. Det man äger tar man hand om, även om det, som här i skolans fall, bara är ett symboliskt ägande.

LOV splittrar sossarna – fördröjer införandet i Kalmar?

Den dag du är så gammal eller sjuk att du behöver hemtjänst för att klara vardagen, ska du själv kunna bestämma vilka som ska få släppas in i ditt hem varje dag. Det är en fråga om integritet, om värdighet och om livskvalitet. Denna rättighet har vi i Folkpartiet kämpat för i Kalmar, i motioner och interpellationer, sedan åtminstone 2007. Genom Lagen om valfrihet (LOV), som tagits fram av alliansregeringen, vill vi möjliggöra detta. Det innebär även ökad frihet för omsorgspersonal som vill starta eget eller kunna välja mellan flera arbetsgivare än bara kommunen.

Men rätten för Kalmarbor att välja vem som ska utföra deras hemtjänst splittrar Socialdemokraterna. När LOV skulle införas i Kalmar ville majoriteten ha några specialregler för just Kalmar – en ”Kalmarmodell”. Framför allt införde de ett tvång på kollektivavtal, men inte ens detta kunde förhindra att nästan hälften av S-politikerna i kommunfullmäktige gick emot sin starke man Johan Persson (S) och röstade nej till LOV. Beslutet gick dock ändå igenom, eftersom vi och andra borgerliga partier röstade för.

Jag ställde en skriftlig fråga till Johan Persson tidigare i år. Där pekade jag på att framförallt tvånget på kollektivavtal inte var förenligt med principerna om ickediskriminering, och redan hade dömts ut av Länsrätten i Skåne. Jag ville veta om detta skulle få honom att säga nej till att införa LOV i Kalmar, men kan väl inte säga att jag fick något jättetydligt svar.

Idag rapporterar Östran (ej online) att dessa krav inte kommer att kunna ställas. Införandet har försenats kraftigt och omsorgsförvaltningens ansvarige tjänsteman varnade redan i januari för samma saker som jag, och får stöd från Konkurrensverket.

Kollektivavtal kan ha många fördelar, men en grundbult med det är att det är en frivillig överenskommelse mellan parterna. Alla respekterar dock inte det. För socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet är det en helig ko att få styra över andras arbetssituation. För mig är det inte det. Det viktiga för mig är att brukaren/kunden känner sig nöjd med sin hemtjänst, och om hen inte känner sig nöjd så tar hen sina skattepengar till någon bättre. Självreglerande!

Det är beklagligt att när Johan Persson för ovanlighetens skull vill gå på vår linje, så motarbetas han av det egna partiet. För Kalmarbornas och personalens skull är det angeläget att valfriheten införs snart. Den rödgröna majoriteten måste göra något åt sin splittring, annars är det upp till väljarna att göra något åt situationen i nästa val.

Medborgarförslags-plädering ändrade politikernas beslut!

Astrid Aronsson, 15 år, lämnade in ett medborgarförslag om ett nytt övergångsställe på Tegelviksvägen vid Södra utmarken. Samhällsbyggnadsnämnden ville avslå hennes förslag. Men då bestämde sig Astrid för att åka till nämndens sammanträde när hennes förslag skulle tas upp – och hon fick nämnden att ändra sig. Detta rapporterar Östran.

Att Astrid överhuvud taget blev inbjuden att komma till nämnden och tala för sitt förslag är resultatet av en motion som jag fick igenom i kommunfullmäktige i fjol. Det är precis sånt här jag hoppades att det skulle leda till. Det är glädjande att se hur detta förbättrar dialogen mellan kommun och invånare. Hoppas att det inspirerar Astrid och andra att engagera sig ännu mer i sin närdemokrati!

Minnesdag för nazismens och kommunismens offer

Idag är det internationell minnesdag för alla som fallit offer för nazismen och kommunismen. När jag tänker tillbaka på min skolgång och vad för historiska filmer och dokumentärer som gått på teve under min uppväxt, är det slående hur mycket mindre information jag fick om kommunismens illdåd, fastän den har betydligt fler människoliv på sitt samvete än nazismen, eller för den del samtliga krig under 1900-talet, och fortsätter döda. Utan mitt politiska intresse hade jag nog varit mycket okunnig om detta än idag.

Jag är tyvärr inte ensam om det. Ungdomars kunskap om kommunismens brott beskrivs som obefintlig. Det är oroande. Alla totalitära ideologier måste uppmärksammas, för varje ny generation, för att vi inte ska vara dömda att upprepa dessa hemskheter igen. Den ekonomiska krisen i Europa visar hur snabbt onda politiska krafter kan få medvind igen.

Vår demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) skriver om detta idag i DN:

Under mina skolår och senare i politiken kan jag vittna om att det inte finns någon starkare historielektion än att uppleva historien direkt från ett ögonvittne.

Jag har därför som demokratiminister gett Forum för Levande Historia i uppdrag att samla ögonvittnens berättelser om brott mot mänskligheten under både Förintelsen och kommunistiska regimer.

Berättelserna i sig skapar engagemang som pedagogiskt kan omsättas i insikter om vår gemensamma historia och användas i skolor för att öka kunskapen. Därmed kan vi också fördjupa kunskapen om intolerans, dess orsaker och effekter, men också förstärka demokratin.

Läs hela!

Grön flagg på Västra Funkaboskolan

Idag har Västra Funkaboskolan hissat sin Grön Flagg, som de nyligen blivit certifierade för. Jag som har varit kontaktpolitiker för dem fick vara med vid flagghissningen.

Västra Funkabo har fokuserat sin Grön Flagg-certifiering på närmiljön. De har bland mycket annat gjort besök både i skogen i Djurängen och dämmet vid Svensknabben, och studerat djur- och växtliv där och hur naturen fungerar. De gröna elevambassadörerna Anton och Julius skötte flagghissandet, och sedan firade alla elever med glass.

Lärarna jag pratade med var minst lika stolta, och beskrev det som en lång väg för att få den här certifieringen!

Anton och Julius hissade…

…till flaggan stod i topp…

…och sedan åt alla glass!