Utmaningar för Kalmars skolor trots god skolkommun-rankning

Kalmar är landets fjärde bästa skolkommun i Lärarförbundets årliga rankning! Den höga placeringen är ett erkännande för lärarnas och rektorernas hårda arbete för att lyfta varje elev, men bakom statistiken finns flera utmaningar för Kalmar kommun. De höga betygen, som många kriterier baseras på, är beräknade på 2016 års betyg, men vi vet redan nu att betygen 2017 var mycket lägre än 2016.

Legitimerade lärare är en bristvara i Sverige, och den här rankningen bekräftar att Kalmar har lyckats väl i dragkampen med andra kommuner. Samtidigt sjunker vi kraftigt vad gäller friska lärare och löner.

Vi har alltså många legitimerade lärare, men alltför många är hemma sjukskrivna istället för att undervisa ute i klassrummen.

Vi måste komma tillrätta med sjukskrivningarna, som ökar särskilt i förskolan. Kalmars förskolor har i över ett decennium tvingats leverera allt mer verksamhet för allt mindre pengar. Det handlar dels om de rödgrönas nedskärningar och dels på att förskolorna inte får kompensation för att barnens vistelsetider ökar. Det sliter ut personalen, och det måste få ett stopp.

Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem

Alla föräldrar i Kalmar ska få välja vilken skola deras barn ska gå på, istället för att kommunen bara tilldelar dem en skola utifrån var de bor. Det föreslår jag i en motion tillsammans med Måns Linge (M) och Christopher Dywik (KD).

Den svenska skolan innebär en fantastisk möjlighet att ge varenda unge en chans att hitta sin väg och uppnå sin dröm, även om starten i livet ser olika ut.

Det fria skolvalet är viktigt. Det ger alla elever möjlighet att välja den skola som passar dem bäst och är ett medel för att bryta segregationen. Det visar sig också att elever som går i den skola de valt i högre grad är nöjda med sin skola. Men samtidigt har den ökande boendesegregationen i Sverige de senaste decennierna bidragit till växande klyftor. Därför har det fria skolvalet inte brutit segregationen i den utsträckning som vi skulle önska.  Nu måste mer göras för att elever med olika bakgrund oftare ska hamna i samma klassrum.

Skolkommissionen har granskat orsaker till skolsegregation samt förutsättningarna för att välja skola. Bland annat erfar man att det finns många invandrare som inte känner till att det är gratis att gå på fristående skolor i Sverige. Man tror att det handlar om privatskolor med höga avgifter. (s296) Om föräldrar från olika socioekonomiska förhållanden har olika tillgång till information om hur skolvalet fungerar och vilka urvalsgrunder som tillämpas, kan segregation uppstå. Skolval kan dock även vara ett verktyg att för elever att bryta sin boendesegregation genom att välja bort skolan i närområdet och därmed bryta den segregation som uppstår i och med närhetsprincipen. (s292)

Med ett så kallar aktivt skolval måste kommunen låta elever och deras familjer välja skola. Kommunen kan inte förutsätta att elever vill gå på den skola som ligger närmast, utan måste se till att varje elev gör ett aktivt val baserat på god information om olika alternativ. Därmed får även familjer som inte övervägt eller ens känt till skolvalet en tydlig signal om att de förväntas utvärdera alternativen och ta ställning utifrån vad som är bäst för deras barn. Detta har prövats framgångsrikt i bland annat Botkyrka och Nacka.

Flera undersökningar (Skolverket 2005, ”Mer kunskap för pengarna” eller IFAU 2012, ”Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?”) har visat att när konkurrensen mellan grundskolor ökar så ökar även skolornas ekonomiska effektivitet, elever lär sig mer och fler går vidare till högre utbildning. Med ett aktivt skolval kan vi räkna med att skärskådningen och konkurrensen mellan skolor ökar än mer, vilket kan tänkas förstärka dessa positiva effekter ytterligare.

När Barn- och ungdomsnämnden har yttrat sig till Skolkommissionen (BUN 2017/0558) har den bland annat pekat på att ett förstärkt skolval fordrar en översyn av reglerna för skolskjuts. Elever i glesbygd riskerar att i praktiken inte ha något aktivt skolval med nuvarande regelverk runt skolskjuts. Vi bör se över vilket utrymme nuvarande skollag ger kommunen (och fristående aktörer i kommunen) att erbjuda bättre möjligheter till skolskjuts vid val av en skola långt ifrån hemmet.

För att alla elever och föräldrar ska kunna göra ett genomtänkt och välgrundat val, måste det finnas tydlig information som gör det lätt att jämföra olika skolors kvalitet och kunskapsresultat. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt för detta. Den nationella satsningen www.väljaskola.se är ett bra verktyg att hänvisa till, likaså de jämförelseskrifter som Barn- och ungdomsförvaltningen tar fram årligen, som ”Måluppfyllelse i fokus” och ”Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten”. Det är dock viktigt att informationen om såväl skolval som de olika alternativen presenteras lättillgängligt för alla och översätts till flera språk.

Dagens kösystem med separata köer till kommunala och fristående skolor innebär att elever och föräldrar har svårt att få en överblick över vilken skola de har möjlighet att komma in på. Teveprogrammet Uppdrag Granskning visade härom året att bristen på transparens gjort det möjligt för fristående skolor att under vissa förutsättningar ”välja sina elever” istället för tvärtom. För att förebygga detta samt underlätta det aktiva skolvalet för alla bör kommunen undersöka möjligheten att införa ett gemensamt administrerat kösystem till kommunens alla skolor, fristående som kommunala. Ett sådant system finns till exempel i Stockholms kommun.

Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige att besluta

1. att Kalmar kommun inför ett aktivt skolval för alla.
2. att elever och föräldrar inför skolvalet ska ges utförlig, jämförande information om utbudet av skolor.
3. att information inför skolvalet ska erbjudas på de vanligaste språken i kommunen.
4. att se över möjligheterna att inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra möjligheten till skolresor och skolskjuts vid val av skola långt ifrån hemmet.
5. att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att införa ett transparent och gemensamt administrerat kösystem till alla skolor i Kalmar, fristående såväl som kommunala.

Björn Brändewall (L)
Måns Linge (M)
Christopher Dywik (KD)

Djurängsskolans förseningar är oacceptabla!

Jag har lämnat in denna interpellation till Servicenämndens ordförande Johanna Peterson (C). Jag kommer sannolikt att få debattera den på nästa kommunfullmäktige, på måndag eftermiddag. Du kan följa debatten live på Kalmar kommuns Youtube-kanal. Mötet är även öppet för allmänheten.

Trots att Djurängsskolan byggdes så sent som 1969 så var den i så dåligt och hälsofarligt skick att den behövde rivas i fjol. Där ser man det dumsnåla i att som kommun försöka spara pengar på att missköta underhållet i årtionden. Det hade nog varit mycket billigare att underhålla fastigheten under åren jämfört med att riva och bygga nytt. Medan skolan rivs, och ny byggs, bussas nu eleverna till Tullbroskolan varje dag.

Jag har följt frågan i Barn- och ungdomsnämnden och på föräldramöten i snart två års tid. Det besked som föräldrar fick på informationsmöte våren 2016 var att deras barn kanske skulle behöva bussas till Tullen i så mycket som två läsår. Nu, ett och ett halvt år senare, har mycket lite hänt och den mest optimistiska prognosen är att eleverna får vänta tre läsår på sin nya skola. Kanske mer.

Skolans personal har verkligen gjort sitt yttersta för att göra tillvaron dräglig för eleverna. Tullbroskolans lokaler är inte dåliga, men det saknas bland annat kök med diskmöjligheter, så barnen får äta på papptallrikar och dricka ur engångsmuggar varje dag. (Ekonomin och det pedagogiska miljötänket kring detta kan verkligen ifrågasättas!) Och den dagliga bussningen gör det svårt för föräldrar utan bil att lösa logistiken kring fritidshemmet. Det kan inte anses rimligt, i en kommun som siktar på att bli en av Sveriges bästa skolkommuner, att familjer som bosatt sig centralt i Kalmar ska behöva se sina barn bussas till en annan skola redan från första skolåret.

Djurängsskolan är en F-5 skola. En barndom är kort. Innan den nya Djurängsskolan står klar kommer många av eleverna att få ha tillbringat mer än halva sin låg- och mellanstadietid på undantag.

Frågan är då varför inte tiden har använts bättre. Beslut om rivning togs i februari 2016, men rivningen påbörjades inte förrän i januari 2017. Skolan hade då redan stått utrymd i en hel termin. I skrivande stund har planen för området fortfarande inte varit uppe i Planutskottet. Varför har det tagit sådan tid att få fram en plan för Djurängsskolan? Vi har mark som nu stått outnyttjad i över ett år. Det hade nog varit billigare för kommunen att anställa en person för att snabba på arbetet med planen, än att ha mark outnyttjad och bussa elever i ett år längre än nödvändigt.

Djurängsskolans elever och deras vårdnadshavare visar ett mycket stort tålamod med kommunen för denna långt ifrån optimala lokalsituation. Då har vi också ett ansvar som kommun att se till att deras väntan på sin ordinarie skola blir så kort som möjligt.


Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

• Varför har arbetet hittills med rivning, planering och nybyggnation av Djurängsskolan tagit så lång tid?
• Kan du garantera att den nya Djurängsskolan står inflyttningsklar så att personalen hinner flytta in inför skolstarten hösten 2019?

Björn Brändewall (L)

Kommer Kalmar FF verkligen att hyra arenan i 50 år?

Recap för er som inte läst en enda tidning den senaste månaden: Kalmar FF:s dåliga ekonomi har gjort att de (återigen!) inte har råd att fortsätta äga Guldfågeln Arena, och dystra tungor pratar rentav om konkurshot. Kalmar kommun och skattebetalarna riskerar att dras med i fallet eftersom en majoritet av politikerna gått i god för 120 miljoner kronor av Kalmar FF:s banklån. (Folkpartiet/Liberalerna varnade för detta risktagande innan arenan ens var byggd, och har inte ställt sig bakom låneborgen.) Kalmars rödgröna styre med Johan Persson (S) i spetsen har därför presenterat planer på att kommunen ska köpa denna arena och hyra ut den till Kalmar FF. Slut recap.

Frågetecknen kring detta planerade köp är många. Jag bidrar med ytterligare ett, i form av denna fråga som jag lämnat in till nästa kommunfullmäktige för att diskutera med Johan Persson:

Frågan om ett kommunalt övertagande av Guldfågeln Arena debatteras för fullt sedan du hastigt lät presentera planerna på lunchrasten vid föregående sammanträde. Du har sedan skrivit till kalmarborna att din utgångspunkt varit att kommunen ska äga arenan i över 50 år framåt. Så lät det inte inför beslutet om att bygga arenan!

Det räkneexempel du har presenterat för media som ”nollsummespel” kan kritiseras på många punkter, inte minst att det bygger på att dagens mycket förmånliga ränteläge måste hålla i sig i 50 år framåt. Vi ska vara glada om någon bank går med på att binda låneränta i längre än 5 år ens.

Men en ännu känsligare faktor är: kommer kommunen ens att ha en hyresgäst i 50 år? Arenan är på många sätt byggd så att den endast lämpar sig för fotboll, så det finns inte så många andra möjliga hyresgäster än just Kalmar FF. Vad händer om FF vill lämna arenan? Om de åker ur Allsvenskan så har de plötsligt inte längre något krav på sig att hyra in sig i en arena av allsvensk standard. Då kanske man flyttar ut och nöjer sig med något mindre och billigare. Särskilt om Kalmar FF:s ekonomi fortsätter att krisa. Går Kalmar FF rentav i konkurs blir det ännu svårare att få in någon intäkt, och så står kommunen där med en tom, dyr arena som årligen dränerar skattepengar som borde ha gått till skola, socialtjänst och omsorg.

Du deltar i de hemliga förhandlingarna för att ta fram detta riskfyllda avtal. Det är än så länge inte känt hur lång tid Kalmar FF kommer att förbinda sig att hyra arenan. Extrema risktaganden med våra gemensamma skattepengar fordrar lika extrema garantier. 

Därför undrar jag:

• Kommer du att acceptera ett avtal om övertagande av arenan, där det saknas juridiskt bindande garantier för att Kalmar FF kommer att betala hyran de kommande 50 åren?

När förskolan röjer vårdnadshavares personuppgifter i veckobrev med mera

Inför kommunfullmäktige idag har jag lämnat in denna interpellation, som kommer att besvaras och debatteras någon gång i eftermiddag. Du kan följa debatten live på Kalmar kommuns Youtube-kanal. Mötet är även öppet för allmänheten.

Interpellation till Lasse Johansson (S), ordförande Barn- och ungdomsnämnden

I förskolan värnar vi barnens personliga integritet. Vuxna uppmanas att inte ta bilder på sina barns lekkamrater och lägga ut dem på sociala medier. Vid pedagogisk dokumentation publicerar förskolorna endast namn och bild på barn om man har fått vårdnadshavares tillstånd.

Även barnens vårdnadshavare har rätt till sina privatliv. På samma sätt som vårdnadshavare ger tillstånd till hur barnens personuppgifter får användas, kan de även ange att kommunen inte får röja deras egna uppgifter, som telefonnr och e-post adresser, till obehöriga. En del barn och vårdnadshavare lever under skyddad identitet, men man ska inte behöva uppge något skäl till att man inte vill ha uppgifterna spridda.

Det har dock kommit till min kännedom att det förekommit på flera förskolor i Kalmar, att personal mailat ut veckobrev eller dylikt med synliga namn och e-post adresser till samtliga barns vårdnadshavare i barngruppen, i mottagarfältet. I dessa fall har man röjt namn och e-postadress på vårdnadshavare som inte gett sitt tillstånd till detta.

På kommunfullmäktiges bord idag finns ärende om revidering av informationssäkerhetspolicy, men denna är mycket summariskt formulerad och det går tyvärr inte att utläsa vad som eventuellt förändrats till det bättre i den.


Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

1. Vad finns det för policy kring att inte sprida vårdnadshavares personuppgifter till obehöriga?
2. Vad kan du göra för att tillse att denna policy stärks eller efterlevs bättre?

Björn Brändewall (L)

Hur kan vi förebygga mässling och andra sjukdomar på förskolor?

Idag kommer Kalmar kommunfullmäktige att diskutera denna interpellation som jag har lämnat in till Lasse Johansson (S), Barn- och ungdomsnämndens ordförande:

En seglivad myt är att vaccin skulle orsaka autism hos barn. Även det snabbt framtagna svininfluensavaccinet Pandemrix, som gav tragiska biverkningar för ett fåtal vaccinerade 2009, har gjort en del människor skeptiska till vaccin på det hela taget. Detta är mycket olyckligt, då vaccin bevisligen räddar liv och har hjälpt oss att utrota sjukdomar som brukade beröva miljontals människor livet årligen.

Ett utbrott av mässling i Stockholm nyligen drabbade flera barn och lyfter frågan om smittkontroll, i synnerhet på förskolor där många barn samlas varje dag. Mässling är en farlig sjukdom som kan leda till döden eller ge skador för livet. I det svenska vaccinationsprogrammet vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund (”MPR-vaccin”) vid 18 månaders ålder, och andra vaccin ges fram till tre års ålder.

Men det finns barn som inte har möjlighet att vaccinera sig, t ex på grund av hälsoproblem. Dessa barn, och alla barn yngre än 18 månader, måste förlita sig på ”flockimmunitet”, det vill säga att tillräckligt hög andel av övriga befolkningen är vaccinerad. För en mycket smittsam sjukdom som mässlingen bedöms flockimmuniteten brista ungefär när mindre än 95 % av befolkningen är vaccinerad.

Jag har gått igenom Folkhälsomyndighetens årliga statistik över vaccineringar. I Stockholm har vaccinationsgraden legat just kring 95 % i många år. Kalmar och Kalmar län har länge legat tryggt över rikssnittet, vilket är bra. Men under de senaste två redovisade åren har vaccinationsgraden sjunkit, och 2013 var den på den lägsta nivån sedan 2005.

Det går inte att utifrån detta avgöra om 2012 och 2013 var en tillfällig dipp, eller början på en oroväckande trend. Om det visar sig att ännu fler vårdnadshavare avstår från att låta vaccinera sina barn, kan flockimmuniteten hotas. Landets barnavårdscentraler rapporterar in sin statistik till Folkhälsomyndigheten med tre års fördröjning, vilket jag antar är för att vänta in de vaccin som ges vid tre års ålder. Men det borde redan nu gå att ta reda på mer om hur många som vaccinerats med MPR-vaccinet (18 månader), eftersom åtminstone barn födda 2014 bör ha fått sin dos vid det här laget.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

• Hur stor andel av barn i Kalmar födda 2014 eller senare har fått MPR-vaccin?
• Om andelen visar sig sjunka ytterligare: vilka förebyggande åtgärder ser du som lämpliga för att säkra Kalmars förskolor (oavsett huvudman) från smittspridning av sjukdomar som mässling, röda hund och påssjuka?

Björn Brändewall (L)

Ställ krav på att hantera kontanter!

Jag har lämnat in denna interpellation till kommunalrådet Bertil Dahl (V). Den kommer att besvaras och  diskuteras på kommunfullmäktige på måndag. Mötet är öppet för allmänheten och webbsänds, så lyssna gärna!

Jag har tidigare interpellerat, i januari 2014 och i april 2014, om de problem Kalmarborna får när bankerna alltmer slutar att hantera kontanter. Intresset hos Johan Persson (S), som jag då riktade mig till, var svalt, men problemen består.

• Ideella föreningar får ofta in pengar på olika aktiviteter – fika, lotterier, loppisar etc. Det blir mycket pengar fast i små valörer, som ingen vill ta emot – utom möjligen till en saftig avgift som äter upp hela föreningens förtjänst. Vi har innan jul kunnat läsa om de problem Lions i Kalmar har fått på grund av detta.
• När lokala bankkontor stängs eller helt slutar med kontanter innebär det att handlare på landsbygden i praktiken tvingas agera bank, vilket är kostsamt att göra på ett säkert sätt. Ytterst kan detta bli ett hot mot lokalhandelns redan utsatta existens.
• När bankerna gör det allt svårare att betala kontant, blir folk mer eller mindre tvungna att betala med kort. Det har sina nackdelar. Forskning visar att människor lättare släpper igenom stora utgifter om de betalas elektroniskt. Det gör inte lika ont att förlora pengarna om vi inte fått se eller hålla i dem. Det kontantlösa samhället bidrar alltså till att människor förlorar kontroller över sin privatekonomi, fastnar i lyxfällor och sen skuldsätter sig med snabba lån.
• Kortköp gör även våra privatliv utlämnade. När datorer får kartlägga kunders miljontals köp kan de hitta mönster och dra slutsatser om dig som skulle göra Sherlock Holmes grön av avund.

Kalmar kommun skulle i sina val av samarbetspartners kunna villkora avtalen med krav på tillgänglighet och service, däribland kontanthantering. Som en stor aktör har kommunen stort inflytande och borde stå upp för våra invånare när enskilda människor står maktlösa inför storföretags intressen.

De problem jag varnade för för tre år sedan har nu drabbat Lions och lokalhandlare. Sedan kontantproblemen blev riksnyhet har Vänsterpartiet profilerat sig. I ett pressmeddelande i december levererade du, Bertil Dahl, m fl en ”utmaning” till bankerna att erbjuda kontanthantering.

Så välkommet, att Vänsterpartiet drivit denna fråga i flera år! Det sa du inget om under någon av mina interpellationsdebatter 2014. Men från en av Kalmars mäktigaste politiker bör vi kunna förvänta oss mer än bara ett pressmeddelande. Är du redo att gå från ord till handling?

Därför undrar jag:

• Är du redo att verka för Kalmar kommun, på egen hand eller tillsammans med andra kommuner, ställer krav i upphandlingspolicyer och dylikt, att banker som kommunen arbetar med ska erbjuda kommuninvånarna kontanthantering?

Björn Brändewall (L)

Åtgärder för att upptäcka dolda eller planerade barnäktenskap

Jag har idag lämnat in denna fråga till Roger Holmberg (S), Socialnämndens ordförande. Den kommer att besvaras och  diskuteras på kommunfullmäktige på måndag. Mötet är öppet för allmänheten och webbsänds, så lyssna gärna!

För ett år sedan interpellerade jag i frågan om barnäktenskap i Kalmar. Jag fick då besked om att Socialförvaltningen hade två aktuella fall, där flickorna varit under 18 år men över 15 år, och själva hade barn. Sverige erkänner aldrig ett sådant äktenskap, men det är inte lika självklart att hindra 16–17-åringar från att ändå bo tillsammans med sin partner. 16-åringar har enligt svensk lag rätt att vara sambo med vem de vill, och denna gråzon tror jag gör det svårt att i Sverige vara tydlig med vår nolltolerans mot barnäktenskap. Jag fick hur som helst beskedet att Socialförvaltningen i sådana situationer gör en bedömning av lämplig åtgärd från fall till fall, vilket jag tror är nödvändigt.

En annan sak som diskuteras alltmer är dock mörkertalen, som uppskattas vara stora. Om det är viktigt att kommunens socialtjänst kan hantera barnäktenskap så att barnets rättigheter sätts i första rummet, är det minst lika viktigt att kommunen även kan upptäcka barnäktenskap som skett och sker i det dolda. Annars kommer vi inte att kunna gripa in och skydda barnen.

Hur upptäcker man då ett dolt barnäktenskap, eller ett barnäktenskap som planeras? Kommunen har i olika sammanhang kontakter med de flesta kommuninvånarna, och kan i vardagen träffa både pojken/mannen, flickan/kvinnan eller någon nära anhörig via förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, socialtjänst, vårdcentral och säkert ännu fler platser. Säkert finns det varningssignaler som all brukarnära personal behöver vara lyhörd inför. Utöver kommunens egen verksamhet så kan det vara viktigt att ha samarbete med Komvux, Landstinget, Kalmarsunds gymnasieförbund, men även icke-kommunala brukarnära verksamheter som fristående skolor.

Barnäktenskap är tillräckligt svårt och känsligt att hantera för utbildade socialsekreterare, så hur svårt måste det inte vara för alla andra tjänstemän? Om vi ska kunna hitta mörkertalen behöver all brukarnära personal ha viss grundkompetens i frågan. Det kan röra sig om

• vilka varningssignaler man ska vara uppmärksam på inom just sin egen verksamhet
• vilka frågor man vid misstanke ska ställa för att försäkra sig om att det inte rör sig om ett barnäktenskap
• vilka frågor man INTE ska ställa eftersom de kan leda till att barnen göms från kommunen.

Länsstyrelsen i Östergötland har ett särskilt uppdrag att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive tvångsäktenskap, och kan vara en viktig kunskapsresurs i frågan.

Därför undrar jag:

• I vilken utsträckning är Kalmar kommuns olika personalgrupper utbildade i att upptäcka barnäktenskap samt samverkar med ovan nämnda organisationer?

Björn Brändewall (L)